Institutionen för kirurgiska vetenskaper

Postadress
Akademiska sjukhuset ing 70 1 tr
751 85 Uppsala

Besöksadress
Akademiska sjukhuset ing 70 1 tr

Fakturaadress
Uppsala universitet
PG1254
737 84 Fagersta
Ange referens 463

Fax: +46 18 55 93 57

E-postadress
surgsci@surgsci.uu.se

Prefekt
Per Hellman
+46 18 611 46 17

Ekonomifrågor
Siv Utterberg
+46 18 611 48 55

Siv Andersson
+46 18 611 26 16

Kursadministration
Isabel Eriksson Vestin
+46 18 611 31 02

Annika Häger
+46 18 611 48 15

Åsa Eriksson
+46 18 611 53 65

Personalfrågor
Karin Johansson
+46 18 611 31 03

Higran Saghir
+46 18 611 49 27

Organisationsnummer
202100-2932

Studentförsäkring

Som student vid ett svenskt universitet eller högskola är du försäkrad från den dagen du skriver in dig till den dagen du är klar med dina studier.

Studentförsäkringen är en statlig olycksfallsförsäkring som inte kostar något. Du är försäkrad under skoltid och under resan till och från skolan. Om du åker på en utbytestermin eller är utbytesstudent i Sverige, är du försäkrad dygnet runt.
Läs vidare här: http://www.gratisstudentförsäkring.se

Nya Horisonter

Nya horisonter är Uppsala universitets magasin om forskning, utbildning och samverkan.
Magasinet finns på svenska och engelska och ges ut två gånger om året, i slutet av höst- och vårterminen.
Läs nya Horisonter här

Universen

Bläddra i senaste numret av Universen, universitetets personaltidning. Här finns även tidigare nummer, från 2008 och framåt.

Anestesiologi, intensivvård och smärta

Inom forskningsområdet undersöks bland annat hur cirkulation, andning och nervsystem påverkas och kan upprätthållas efter trauma. Skademekanismer som orsakar mer omfattande ryggmärgsskador än vad det ursprungliga traumat indikerar undersöks också, liksom nybildning av glutamin vid kroppsskada och prognosmodeller för långtidsöverlevnad. Forskningen inom området anknyter till det kliniska arbetsfältet

Hjärtstopp-neuroprotektion

Varje år drabbas mellan 300 000 och 400 000 människor av hjärtstopp utanför sjukhus i Europa, i Sverige är siffran ca 10 000 personer. Endast 5-9 % av dessa skrivs ut levande från sjukhus.

För att förbättra överlevnaden genomför vi ett flertal studier både experimentellt och kliniskt. Experimentella studier genomförs bland annat på blödningsshock som leder till hjärtstopp där olika scavengers, dvs substanser som neutraliserar fria radikaler, testas. En modell för att studera denna hjärnskada har utvecklats där vi bland annat använder oss av immunohistokemi. Vi har funnit att kvinnligt kön samt östrogen oberoende av varandra verkar skyddande. För att bättre förstå mekanismer som eventuellt kan minska hjärnskador i samband med vanligt hjärtstopp och hitta effektiva läkemedel som verkar skyddande på centrala nervsystemet studerar vi hjärnans molekylärbiologi med ”microarrays”, kvantitativ PCR och olika metoder för infärgning av protein. Studier pågår även av genaktivering och proteomics med samma syfte.

Sedan många år har vi arbetat med att förbättra blodfödet under hjärtlungräddning (HLR). Fokus har under de senaste åren varit att studera effekterna av mekaniska bröstkompressioner med den automatiska bröstkorgskompressorn LUCAS™. I experimentella studier har vi kunnat visa att denna utrustning ger högre blodflöde generellt, men även ökat blodflöde till hjärnan. Vi har efter en genomförd pilotstudie 2008 startat en multicenterstudie, LINC studien, på hjärtstopp utanför sjukhus där vi randomiserar patienter till antingen sedvanlig manuell HLR eller till behandling med mekaniska bröstkompressioner och samtidig defibrillering. Totalt skall 2 500 patienter inkluderas vid fyra studiecentra i Sverige och två centra i England och Holland. Studien beräknas bli färdig sommaren 2012. Som en del av denna studie genomförs även hos en grupp patienter som avlidit, obduktion för att se vilka kroppsskador som inträffar i samband med sedvanlig HLR och användning av LUCAS-apparaten. Planen är att inkludera ca 300 patienter.

Kliniska studier bedrivs även på patienter efter hjärtstopp som behandlats med hypotermi där vi följer ett antal hjärnskademarkörer, kontinuerligt EEG, sensory evoked potentials (SEP), magnetröntgen av hjärnan samt genomför upprepade neurologiska undersökningar. Detta görs för att få ökade kunskaper om patienternas prognos och möjligheter till rehabilitering. Vi gör även uppföljning av livskvalitet hos överlevande patienter och registrerar upplevelser hos anhöriga i samband med vården. En ny metod för att åstadkomma snabbare nedkylning av hjärnan har utvecklats tillsammans med forskare från Lund samt ett utvecklingsföretag. Metoden bygger på att kyld vätska cirkulerar i ett slutet system genom ballongkatetrar inlagda i näsan. Både experimentella studier och studier på friska försökspersoner har visat på snabba nedkylningseffekter inte bara på hjärnan utan på hela kroppen. Temperaturförändringar i hjärnan har mätts med MR spektroskopi. En pilotstudie pågår för att klarlägga om metoden kan fungera efter hjärtstopp.

Vill du läsa mer om projektet? En utförligare beskrivning finns på den engelska sidan. Klicka på English längst upp, till höger om sökrutan.
 

Skadeepidemiologi

Skador är en av de främsta orsakerna till död, invaliditet och sjukvårdskonsumtion före 60-års ålder.

Skadorna är ofta orsakade av trafikolyckor, fallolyckor eller arbetsplatsolyckor.  Förgiftningar, självmord och våldsbrott är andra vanliga orsaker till skador. Varje dag dör närmare 16 000 människor i världen av skador. För varje som dör är det flera tusen som överlever trots sina skador men många av dem drabbas av långvarigt lidande eller livslång invaliditet. I vårt land vårdas årligen 100 000 skadade människor på sjukhus och närmare 5 000 avlider av sina skador.

I Sverige har vi med hjälp av personnummer och kompletta hälsodataregister unika möjligheter att studera olika riskfaktorers inverkan på långtidsöverlevnad och arbetsförmåga efter skador. Sådana studier ger ökad förståelse kring hur vi kan förebygga eller åtminstone lindra konsekvenserna av skador. Vi kan med hjälp av registerdata identifiera skadade patienter, mäta svårighetsgraden på skadorna och dessutom få en god uppfattning om orsaken till skadorna.

Några aktuella frågeställningar för vår forskning:

  • Förbättrade metoder att skatta skadors svårighetsgrad i observationsstudier och i internationella och nationella analyser av incidens över tid.
  • Förbättrade verktyg för att mäta effekten av annan komplicerande sjuklighet. Detta är av särskild betydelse för att mäta omfattningen och konsekvensen av skador i den växande äldre delen av befolkningen.
  • Prognosverktyg för skadeutfall efter våldsbrott.
  • Bedömning av brännskadors allvarlighetsgrad i administrativa data.
  • Prehospitala dödsfall i relation till sjukhusvårdade skadefall.
  • Betydelsen av utbildningspaket som PHTLS för utfallet efter skador.

Sammanfattningsvis erbjuder våra svenska hälsodataregister unika möjligheter att studera förekomst och utfall av skador, såväl för att klarlägga enskilda specifika riskfaktorers inverkan som att beskriva den övergripande konsekvensen av skador för individ och samhälle.


© WHO/P. Virot

Läs mer om skadeepidemiologi och Rolf Gedeborgs projekt på den engelska versionen av sidan. Klicka på English längst upp, till höger om sökrutan.ed bland annat mikrodialys.
 

Sepsis gruppen

Koordinator: Miklós Lipcsey

Leverns immunbarriärfunktion i experimentell septisk chock

Septisk chock kallas i dagligt tal för blodförgiftning. Detta beror på att bakterier, svamp eller virus spritt sig in i blodbanan och orsakat en infektion som kraftigt påverkar kroppen, bland annat i form av störd blodcirkulation, syresättning av blod och vävnader samt påverkan på medvetandet. Tillståndet är vanligt förekommande inom intensivvård, förenat med hög dödlighet och kräver därför omfattande vårdinsatser. Septisk chock kan uppstå plötsligt hos tidigare friska personer, men vanligare är att det redan finns en etablerad bakomliggande infektion.

Tarmen innehåller enligt uppskattningar 1-2 kg mikrober. Dessa potentiellt farliga mikroorganismer hålls isolerade från cirkulationen, där de skulle kunna framkalla blodförgiftning, genom olika barriärsystem och immunförsvaret. En av mekanismerna är troligen att cirkulationen från tarmen passerar levern som innehåller kroppens största ansamling av celler i det medfödda immunförsvaret genom det mononukleära fagocytsystemet (MPS). Vår hypotes är att detta MPS fungerar sämre vid systemisk inflammation som vid blodförgiftning, och detta medför att mikrober eller deras fragment når systemcirkulationen med aktivering/underhåll av systemiska inflammationsvaret. I en experimentell modell av blodförgiftning undersöker vi om sämre MPS funktion vid systemisk inflammation kan påvisas, vilka delar av MPS påverkas och om det finns farmakologiska metoder att påverka det nedsatt funktionen i MPS.

Gruppmedlemmar 2018:
Miklós Lipcsey, projektledare, docent, miklos.lipcsey@surgsci.uu.se, anestesiologi och intensivvård på institutionen för kirurgiska vetenskaper
Katja Hanslin, doktorand, anestesiologi och intensivvård på institutionen för kirurgiska vetenskaper
Anders Larsson, professor, klinisk kemi, institutionen för medicinska vetenskaper
Jan Sjölin, professor, infektionssjukdomar, institutionen för medicinska vetenskaper

Intensivvårdsepidemiologi - sepsis

Intensivvård ges till patienter med reversibel svikt i ett flera organsystem. Med tanke på att denna intensivvård är påfrestande för patienter och medför höga kostnader för samhället är det viktigt att patienter följs upp efter intensivvård. Ett sätt att göra detta är genom Svenska Intensivvårdsregistret som samlar data från alla allmänna intensivvårdsavdelningar i Sverige. Projektet undersöker mortalitet, komplikationer och livskvalitet efter sepsis.

Gruppmedlemmar 2018:
Miklós Lipcsey, projektledare, docent, miklos.lipcsey@surgsci.uu.se
Björn Ahlström, doktorand
Ing-Marie Larsson, Med Dr.
Gunnar Strandberg, Med Dr.
Mats Eriksson, Med Dr.

Samtliga ovanstående arbetar inom forskningsområdet anestesiologi och intensivvård på institutionen för kirurgiska vetenskaper.

Blod antibiotikakoncentrationer hos intensivvårdspatienter

Prognosen för svåra infektioner avgörs om korrekt antibiotika sätts in snabbt och i rätt dos. Effekten av rätt antibiotika i rätt dos borde vara störst under första dygnet då bakteriebördan är som störst. Kunskapen om antibiotika kommer från friska frivilliga. Hur antibiotikakoncentrationen är hos kritiskt sjuka patienter är den första dagen är f.n. okänt. Inom ramen för ACCIS studien har blodprover samlats in på patienter på 7 intensivvårdsavdelningar. Utöver deskriptiva studier kommer data att användas till farmakologiska modeller för optimal antibiotika dosering och utveckling av patientnära mätning av antibiotikakoncentration i blod.

Gruppmedlemmar 2018:
Miklós Lipcsey, projektledare, docent, miklos.lipcsey@surgsci.uu.se, anestesiologi och intensivvård, institutionen för kirurgiska vetenskaper
Anna-Karin Smekal, doktorand, anestesiologi och intensivvård, institutionen för kirurgiska vetenskaper
Mia Furebring, Med Dr., infektionssjukdomar, institutionen för medicinska vetenskaper
Jan Sjölin, professor, infektionssjukdomar, institutionen för medicinska vetenskaper
Elisabet Nilsen, docent, farmakometri, institutionen för farmaceutisk biovetenskap
Anders Larsson, professor, klinisk kemi, institutionen för medicinska vetenskaper

Äggantikroppar mot svåra infektioner

Behandling av svåra infektioner är till stora delar baserad på antibiotika idag. Med tanke på ökande problem med resistens mot antibiotika behövs andra behandlingsalternativ. Efter immunisering av höns mot bakterier innehåller hönsägg polyklonala antikroppar mot den bakterie som immuniseringen gjordes med. Detta är ett billigt och effektivt sätt att framställa antikroppar. I detta projekt utvärderas antikroppar mot bakterier som ger svårbehandlade och allvarliga infektioner inom intensivvården i en experimentell lunginflammationsmodell.

Gruppmedlemmar 2018:
Miklós Lipcsey, projektledare, docent, miklos.lipcsey@surgsci.uu.se, anestesiologi och intensivvård, institutionen för kirurgiska vetenskaper
Alexander Otterbeck, doktorand, anestesiologi och intensivvård, institutionen för kirurgiska vetenskaper
Anders Larsson, professor, klinisk kemi, institutionen för medicinska vetenskaper
Johan Stålberg, Immunsystems AB
Hans Hjelmqvist, professor, anestesi och intensivvård, Örebro Universitet.

Studier av vätskebehandling

Vätskebehandling är en av de vanligaste åtgärderna inom i samband med operation och inom intensivvården. Projektet undersöker vilka faktorer som styr vätskebehandling, vilka effekter denna behandling har samt hur återhållsam vätsketerapi påverkar fysiologin hos patienter efter operationer och inom intensivvården.

Gruppmedlemmar 2018:  
Miklós Lipcsey, projektledare, docent, miklos.lipcsey@surgsci.uu.se
Sandra Horst, doktorand
Rafael Kawati, Med Dr
Egidijus Semenas, Med Dr

Samtliga ovanstående arbetar inom forskningsområdet anestesiologi och intensivvård på institutionen för kirurgiska vetenskaper.

Provtagning med intraosseösa nålar

Vid livshotande olycksfall, speciellt hos barn, kan det många gånger vara svårt att skapa säker tillgång till blodbanan och då dylik skapats, prioriteras oftast vätskesubstitution. Provtagning är självklart också mycket angeläget i den akuta situationen. Att snabbt och korrekt kunna få tillgång till kliniskt relevanta prover för laboratorieanalys och att därigenom kunna initiera adekvat terapi kan vara livräddande i samband med livshotande olycksfall. Speciella nålar, så kallade intraosseösa nålar, kan borras in i skelettbenens, framför allt skenbenens, märghåla och användas för vätskesubstitution, tillförsel av läkemedel och provtagning. Tyvärr är det en utbredd missuppfattning att intraosseösa nålar inte lämpar sig för provtagning beroende på att proverna innehåller benmärgspartiklar, vilka kan skada analysinstrumenten. I och med att laboratorietekniken utvecklats, så att analyser kan utföras i omedelbar anslutning till patienten och att blod/benmärgsprov numera kan analyseras i en kyvett som inte kommer i direktkontakt med analysinstrumentet behöver metoden med provtagning ur intraosseösa nålar omvärderas. Studier i detta projekt undersöker tillförlitligheten av prover tagna genom intraosseös nål samt administration av läkemedel studeras.

Gruppmedlemmar 2018:
Mats Eriksson, projektledare, docent, mats.eriksson@surgsci.uu.se, anestesiologi och intensivvård, institutionen för kirurgiska vetenskaper
Miklós Lipcsey, docent, anestesiologi och intensivvård, institutionen för kirurgiska vetenskaper
Gunnar Strandberg, Med Dr., anestesiologi och intensivvård, institutionen för kirurgiska vetenskaper
Anders Larsson, professor i experimentell klinisk kemi vid Institutionen för medicinska vetenskaper


Gasembolism

http://gasembolism.blogspot.com
 

Thoraxanestesi och –intensivvård

På sektionen för thoraxanestesi och –intensivvård bedrivs patientnära och experimentell forskning i samarbete med främst thoraxkirurgi och allmän anestesi. Flera thoraxanestesiologer och en perfusionist är engagerade i projekt med frågeställningar med stor klinisk anknytning, till exempel cerebral perfusion under extrakorporeal cirkulation, perfusion vid aortakirurgi, koagulation/hemostas och fysiologi under mekanisk ventilation och effekter av högt blodsocker.

Kontaktperson: Fredrik Lennmyr, fredrik.lennmyr@surgsci.uu.se

Forskningsprojekt inom thoraxanestesi presenteras på en egen sida. Läs om forskningen vid thoraxanestesi och intensivvård.
 

Projekt inom smärtforskning

Pågående forskningsprojekt på Smärtcentrum 2011 - 2012:


Neurokemisk karaktäristik av neuropatisk smärta

Vad händer i nervsystemet vid ryggmärgsstimulering? Patientinformation, CSF provtagning, patientkontakter, biobanksarbete.

Gruppmedlemmar: Doktorand Anne-Li Lind, dr Lenka Katila, handledare Torsten Gordh.


Vad orsakar neuropatisk smärta?

Analys av jonkanaler, gener m.m. Insamling av nervvävnad från handkirurgiska patienter i samband med operationer. Planering, koordination, patientinformation, provhantering uppföljning.

Gruppmedlemmar: Postdoc Adriana Miclescu och Torsten Gordh. Astra Zeneca, Martin Schmelz Heidelberg/Mannheim, BMC Fred Nyberg.


Kan vi visualisera smärtsamma processer i perifer vävnad med PET?

Kliniska och experimentella studier. Planering, koordination, patientkontakter, uppföljning.

Gruppmedlemmar: Doktorand Mikko Aarnio. Handledare Torsten Gordh. PET Centrum, Inst. För psykologi, Uppsala Berzelii Center.


Kan vi karaktärisera olika typer av smärtpatienter med neurokemiska/biologiska markörer?

Provtagningar och biobanksarbete, koordination.

Gruppmedlemmar: Doktorand Anne-Li Lind, Torsten Gordh. Rudbecklab (PLA), BMC Masspektrometri, C-lab Anders Larsson. Eisenach USA, Constantin Bodolea Rumänien m.fl.


Komplex smärtproblematik- biologiska markörer, intervjuer m.m.

Planering, patientkontakter, protokoll och provhantering, koordination, m.m. Våra inneliggande patienter är alla med i detta projekt.

Gruppmedlemmar: Dr Eva-Britt Hysing, Kristoffer Bothelius, Torsten Gordh.


Biobanksarbete

Att hålla reda på provsamlingar och samarbetspartners utgör alltid en viktig del av arbetet.

Gruppmedlemmar: Anders Larsson, professor, Klinisk kemi, Institutionen för Medicinska vetenskaper
Björn Ahlström, doktorand

Annual report 2016

Forskargrupperna vid IKV presenterar senaste årets forskning i en årsrapport, Annual report.

I rapporten finns artiklar som gruppen publicerat under de senaste tre åren. De allra senaste publikationerna liksom aldre publikationer kan sökas i DiVA.

Verksamma inom anestesiologi, intensivvård och smärta

Länk till universitetskatalogen, här finns alla medarbetare som är verksamma inom anestesiologi, intensivvård och smärtbehandling