Institutionen för kirurgiska vetenskaper

Postadress
Akademiska sjukhuset ing 70 1 tr
751 85 Uppsala

Besöksadress
Akademiska sjukhuset ing 70 1 tr

Fakturaadress
Uppsala universitet
PG1254
737 84 Fagersta
Ange referens 463

Fax: +46 18 55 93 57

E-postadress
surgsci@surgsci.uu.se

Prefekt
Per Hellman
+46 18 611 46 17

Ekonomifrågor
Siv Utterberg
+46 18 611 48 55

Siv Andersson
+46 18 611 26 16

Kursadministration
Isabel Eriksson Vestin
+46 18 611 31 02

Annika Häger
+46 18 611 48 15

Åsa Eriksson
+46 18 611 53 65

Personalfrågor
Karin Johansson
+46 18 611 31 03

Higran Saghir
+46 18 611 49 27

Organisationsnummer
202100-2932

Studentförsäkring

Som student vid ett svenskt universitet eller högskola är du försäkrad från den dagen du skriver in dig till den dagen du är klar med dina studier.

Studentförsäkringen är en statlig olycksfallsförsäkring som inte kostar något. Du är försäkrad under skoltid och under resan till och från skolan. Om du åker på en utbytestermin eller är utbytesstudent i Sverige, är du försäkrad dygnet runt.
Läs vidare här: http://www.gratisstudentförsäkring.se

Nya Horisonter

Nya horisonter är Uppsala universitets magasin om forskning, utbildning och samverkan.
Magasinet finns på svenska och engelska och ges ut två gånger om året, i slutet av höst- och vårterminen.
Läs nya Horisonter här

Universen

Bläddra i senaste numret av Universen, universitetets personaltidning. Här finns även tidigare nummer, från 2008 och framåt.

Kärlkirurgi

Den kärlkirurgiska forskargruppen i Uppsala fokuserar på frågeställningar kring de viktigaste kärlkirurgiska folksjukdomarna. Vi använder såväl klassiska kliniska och epidemiologiska som grundvetenskapliga och hälsoekonomiska forskningsmetoder. 

Forskningen har särskilt fokus på fyra ämnesområden:

Aneurysmsjukdom  

Aneurysmsjukdom (pulsåderbråck) Bukaortaaneurysm (åderbråck på stora kroppspulsådern) är en vanlig dödsorsak, 600-1000 svenskar avlider årligen i sjukdomen. Eftersom dödligheten är ca 80% vid bristning, är screening och förebyggande operation det enda sättet att signifikant minska dödligheten. Uppsala var första län i Sverige som startade ett screening program för 65-åriga män, år 2006. I ett flertal pågående projekt utvärderar vi kostnadseffektiviteten av olika modeller för screening. Med stöd av Vetenskapsrådet undersöks betydelsen av re-screening av män vid 70- till 75-års ålder och med stöd av Hjärt-Lungfonden har vi screenat 70-åriga kvinnor. Även Dalarna, Södermanland, Gävleborg och Västmanland ingår i detta samarbete kring utvärdering av AAA-screening. Bildframställning (imaging) med fokus på screening studeras i ett flertal projekt med såväl ultraljuds som MR- och CT-teknik. 

Bilden visar slutfasen av en öppen aortaaneurysmoperation. Hantverk och foto: Martin Björck.

Omvårdnadsforskning kring aortaaneurysmscreening

Denna forskning utgår från frågeställningar som:

  • Hur påverkas livskvalitén av diagnosen?
  • Hur ska man bäst informera patienten om sin diagnos utan att skapa onödig oro?
  • Hur kan man få patienterna att sluta att röka?
  • Hur kan en sjuksköterskeledd mottagning bäst fungera? 

Frågeställningar kring sjukdomens etiologi

Varför man får aneurysm är okänt. Flera projekt arbetar med frågeställningar kring sjukdomens etiologi. Fokus ligger här på genetik, inflammation, infektioner, atherosklerotiska och socio-ekonomiska riskfaktorer. Inom denna forskningslinje har vi ett brett samarbete med flera grupper som har en grundvetenskaplig kompetens. En unik biobank med blod och vävnad från patienter med aneurysm och friska kontroller har successivt byggts upp sedan 2007.

Ett nationellt samarbete har initierats från Uppsala på så sätt att vi träffar representanter för alla Sveriges universitet två gånger per år för att samordna olika forskningsinitiativ kopplade till screening för aortaaneurysm, the Swedish Aneurysm Screening Study group (SASS). Förutom att samordna enkäter och blodprovtagningsrutiner planeras en stor helgenomstudie av 3 000 patienter och 6 000 friska kontroller från hela landet. 

Tillväxhämmande läkemedelsbehandling av små aortaaneurysm studeras i randomiserade multicenter studier; TicAAA, AORTA-trial.

Gruppen har också flera internationella samarbetspartners inom detta ämnesområde: Zürich (aortadissektion), Rotterdam (läckage efter endovaskulär kirurgi och uppföljningsrutiner), Imperial College, London (en stor randomiserad studie kring behandlingen av thorakala aortaaneurysm), Guy’s and St Thomas’ (aortadissektioner) samt en multicenterstudie med 16 stora enheter spridda över hela Europa för att kartlägga resultaten av att behandla infekterade aortaaneurysm med endovaskulär teknik.  

Rupturerat infrarenalt aortaaneurysm med pågående blödning och kontrastläckage, ett livshotande tillstånd. Patienten behandlades framgångsrikt med endovaskulär teknik. 

Popliteaaneurysm

Aneurysm kan även drabba pulsådern i knäet. Sjukdomen (popliteaaneurysm) kan leda till amputation av benet. 571 patienter från 42 sjukhus med denna ovanliga sjukdom har identifierats och efterundersökts. Det är en världsunik studie som även innefattar en blodbank för framtida genetisk kartläggning. Bland annat har relativ telomerlängd undersökts i denna kohort. 

En ny stor grupp patienter undersöks som har behandlats nyligen, under åren 2008-2012 i hela Sverige, med fokus på granskningen av resultaten av endovaskulär behandling (en ny teknik). 

Utveckling och utvärdering av endovaskulär behandling

Endovaskulära tekniker för behandling av sjukdomar i aorta har ökat markant under 2000-talet. Forskargruppen arbetar aktivt med utveckling och utvärdering av endovaskulär behandlingsteknik. I ett internationellt samarbetsprojekt inom ramen för ett nätverk för nationella och regionala kärlregister (VASCUNET) utvärderas resultaten vid modern behandling av aortaaneurysm i tiotal länder, med jämförelse av operationsresultat och patientselektion. Ett särskilt projekt inom endovaskulär kärlkirurgi berör behandling av sjukdomar i thorakalaorta (den del av stora kroppspulsådern som är belägen i bröstkorgen). I denna del av aorta förekommer aneurysm. De kan ofta behandlas endovaskulärt, men behandlingsmetoden är ännu inte lika väl studerad i thorakalaorta som i bukaorta. 

Juxtarenalt aortaaneurysm behandlad med fenestrerat stentgraft.

Aortadissektion

Vidare utvärderar vi endovaskulär behandling av en annan typ av aortasjukdom, aortadissektion (plötslig separation av vägglagren i aorta). Detta är ett potentiellt mycket allvarligt tillstånd med åtföljande risk för bristning av aorta eller akut försämring av cirkulationen till ett eller flera organ. Den endovaskulära metoden har revolutionerat behandlingen av aortadissektion. Flöden och inflammation studeras med MR-PET.
 

Tarmischemi och bukkompartmentsyndrom

Tarmischemi (dålig blodförsörjning till tarmen) kan uppträda akut. Det är ett livshotande tillstånd men kan botas om det upptäcks i tid. Vi arbetar med epidemiologiska studier, patientstudier och en djurexperimentell modell på gris, med en endovaskulär ischemimodell, som syftar till att utveckla biokemiska markörer för ischemi. 

Särskilt intresse riktas mot betydelsen av förhöjt buktryck, abdominellt kompartmentsyndrom som kan resultera i tarmischemi efter trauma och vissa typer av operationer. Två svenska multicenterstudier med dessa frågeställningar har genomförts. Gruppen deltar i uppdateringen av internationella riktlinjer för definitioner och behandling av patienter med öppen buk, som publiceras i Intensive Care Medicine 2013.
 

Perifer artärsjukdom

Här utforskar vi särskilt komplikationer efter operation på halspulsådern, för att förebygga stroke samt vid förträngningar i njurartärerna, vilket leder till högt blodtryck. Ett nystartat projekt berör långtidsuppföljning av patienter som genomgått operation av antingen förträngning eller aneurysm i njurartärerna. Hjärtinfarkt i samband med kärlkirurgiska ingrepp studeras med MR-teknik i en stor prospektiv studie av 300 patienter. Skador på större blodkärl som framkallats av sjukvården analyseras i olika register. 

En stor grupp patienter är de som har dålig blodförsörjning till benen, benartärsjukdom. Translationell forskning kring betydelsen av blodproteinet PAI-1, som inhiberar kroppens naturliga propplösande förmåga, hos dessa patienter har nyligen genomförts. En multinationell studie kring den eventuella betydelsen av trombocythämmaren ticagrelor för att förebygga kardiovaskulära händelser och död hos denna stora patientgrupp genomförs på 11 500 patienter, av företaget AstraZeneca, och den svenska delen av studien koordineras av gruppen.

Forskargruppen 2017

Forskagruppsledare
Anders Wanhainen, professor, Uppsala

Ämnesansvarig 
Martin Björck, professor, Uppsala

Seniora forskare 
David Bergqvist, professor emeritus, Uppsala
Kevin Mani, docent, Uppsala
Thomas Troëng, docent, Karlskrona
Håkan Pärsson, docent, Helsingborg

Post-doc (PhD)
Christer Liungman, Uppsala
Björn Kragsterman, Uppsala
Gustaf Tegler, Uppsala
Sverker Svensjö, Falun
Hans Ravn, Kolding, Danmark
Lars Karlsson, Gävle
Khatereh Djavani, Gävle
Anders Hellberg, Västerås
Tomas Block, Stockholm
Karl Sörelius, Uppsala
Dominika Högberg, Trollhättan
Birgitta Sigvant, Karlstad
Johnny Steuer, Stockholm
Jon Unosson, Uppsala

Doktorander
Anne Cervin, Trollhättan
Achilleas Karkamanis, Uppsala
Hassan Baderkhan, Uppsala
Kim Gunnarsson, Gävle
Fredrik Linder, Uppsala
Jonas Wallinder, Sundsvall
Samuel Ersryd, Gävle
Hamid Gavali, Uppsala
Linda Lyttkens, Uppsala
Demos Dellagrammaticas, Uppsala
Fjalar Elvarsson, Västerås
Jacob Lilly, Århus, Danmark
Marek Kuzniar, Uppsala
Olivia Grip, Uppsala
Patrik Söderberg, Falun
Fredrik Lilja, Sundsvall
Sara Bruce, Uppsala
Tina Hellgren, Sunderbyn/Uppsala
Knut Thorbjørnsen, Gävle

Externa doktorander (där seniora forskargruppsmedlemmar är bihandledare) 
Anders Hallin, ROC, Uppsala/Falum
Olli-Pekka Leppänen, BMC, Uppsala
Hanna Ljungbåge, Kolorektal kirurgi, Uppsala
Mari Holsti, Kärlkirurgen, Umeå
Sven-Erik Persson, Kärlkirurgen, Umeå

Publikationer

Forskningsverksamheten under 2014 och de senaste årens publikationer från Kärlkirurgi hittar du i senaste forskningsrapporten Annual Report.

Tidigare artiklar och även artiklar från innevarande år som inte finns med i Annual Report kan sökas i databasen för publikationer DiVA (Digitala Vetenskapliga Arkivet).

Inom alla dessa forskningsfält bedrivs forskning baserat på data från det svenska kvalitetsregistret i kärlkirurgi, Swedvasc, samt till det samarbete som har etablerats med tio andra länders regionala eller nationella kärlregister, Vascunet. 

Annual report 2016

Forskargrupperna vid IKV presenterar senaste årets forskning i en årsrapport, Annual report.

I rapporten finns artiklar som gruppen publicerat under de senaste tre åren. De allra senaste publikationerna liksom aldre publikationer kan sökas i DiVA.

Verksamma inom kärlkirurgin

Länk till universitetskatalogen, här finns alla medarbetare som är verksamma inom kärlkirurgi.

Forskargruppsledare:

Martin Björck, professor i kärlkirurgi

Anders Wanhainen, forskare och docent i kärlkirurgi