Kolorektalkirurgi

Sektionens verksamhet omfattar samtliga områden inom den kolorektala kirurgin. Det är en forskningsaktiv verksamhet med utbildningsansvar för unga kirurger och gästande kollegor från andra sjukhus.

Forskningsfälten inom kolorektalkirurgien är:

Medarbetare

Wilhelm Graf MD, PhD, professor
Urban Karlbom, MD, PhD, docent
Joakim Folkesson, MD, PhD
Helgi Birgisson, MD, PhD, docent
Helene Siilin, MD, PhD
Filip Sköldberg, MD, PhD
Åsa Collin, MD, doktorand
Peter Moberger, MD, doktorand
Lana Ghanipour, MD, PhD
Konstantinos Tsimogannis, MD, PhD
Peter Cashin, MD, PhD
Malin Enblad, MD, doktorand
 

Kolorektal cancer

Kolorektal cancer (Tjock- och ändtarmscancer), är den tredje vanligaste tumörsjukdomen i Sverige näst efter bröst- och prostatacancer med sina omkring 6 000 nya fall per år. Det är den sjukdom som, tillsammans med lungcancer, skördar flest liv årligen i cancer. Vid Uppsala universitet har vi forskartradition sedan mer än 30 år, där vi kliniskt studerat värdet av olika tilläggsbehandlingar vid behandling av kolorektal cancer. Det gäller bl a strålbehandling och cytostatika samt även utfallet av enbart kirurgi. Vi har också under flera år försökt att prognostisera utfallet med hjälp av mer sofistikerad undersökning av primärtumören.

Kirurgi är det enda sättet att säkert bli botad för sin tumör. Vid operationer tas en del av tjock- eller ändtarmen bort på ett standardiserat sätt, där blodförsörjningen till de tarmsegment som har tumören tas bort inklusive medföljande lymfkörtlar. Beroende på var tumören sitter och blodförsörjningen till tarmen tas olika längd av tjocktarmen bort. Sitter tumören mycket nära ändtarmen måste även slutmuskeln tas bort, varför patienten får en stomi (”påse på magen”) resten av livet. Beroende på tumörstadium varierar överlevnaden men i genomsnitt överlever hälften av alla patienter.

Det har en stor betydelse att identifiera tumörer i tjock och ändtarmen tidigt, vi deltar därför i screeningstudier i väntan på att ett beslut om en nationell screening för kolorektal cancer i Sverige.

Med tillägg av strålbehandling och cytostatika (”cellgift”) för avancerade tumörer kan man förbättra prognosen. I Uppsala har vi under årens lopp drivit ett flertal stora randomiserade studier, där vi utvärderat värdet av strålbehandling och cytostatika. Våra svenska strålbehandlingsstudier har förändrat synsättet på hur strålbehandling skall ges och överallt i världen ges nu strålbehandlingen före operation enligt den svenska modellen. På samma sätt har vi studerat cytostatikas roll och kunnat visa värdet av tidigt insatt cytostatika hos patienter med avancerad sjukdom. Vi har också studerat prognosen och försökt prediktera prognosen hos patienterna, vilket medfört att man kan välja ut de patienter som är i störst behov av att erhålla strålbehandling och/eller cytostatika.

Baserat på de kvalitetsregister vi har för kolorektal cancer i vår region samt i Sverige samt vår tumörbank försöker vi fortsättningsvis förfina och skräddarsy behandlingen för den enskilda patienten med kolorektal cancer. Vi har ett pågående kvalitetsarbete där det svenska kolorektalcancerregistret valideras och vi ändrar våra arbetsrutiner för att förbättra kvaitetsregistreringen. Vi har ett brett samarbete med patologen, onkologen och radiologen för att få en bra diagnos och behandling. Nya studier planeras och vi deltar i flera randomiserade studier, som i flertalet fall är initierade från Uppsala. Således är vår forskning starkt patientorienterad, där vi värderar utfallet av olika behandlingsalternativ. Vi arbetar i intimt samarbete med onkologiska kliniken vid Akademiska sjukhuset. Vi har tillsammans med onkologen drivit ett omfattande vetenskapligt och kliniskt utvecklingsarbete avseende värdet av preoperativ strålbehandling vid icke fixerade rektalcancrar samt preoperativ strålbehandling ibland i kombination med cytostatika vid fixerade rektalcancrar. Vidare har vi deltagit i utvecklingsarbete rörande adjuvant och palliativ behandling vid kolorektal cancer.

Sedan många år har vi samarbetat med institutionen för genetik och patologi på Rudbeckslaboratoriet med flera projekt med translationell forskning. Vi har nu även samarbete med HPR-projektet (Human Protein Research) inom kolorektal cancer.

Samtidigt bygger vi nu upp tillsammans med Umeå en translationell biobank och forskningsdatabas (U-CAN http://www.u-can.uu.se/), där vi försöker koppla resultatet till fynd i den enskilda individens tumör med mer sofistikerad molekylärbiologisk utvärdering av tumören.

Institutionens avhandlingar inom området:

Kolorektala funktionsrubbningar

Vår sektion har i många år bedrivit ett omfattande vetenskapligt och kliniskt utvecklingsarbete avseende patienter med fekal inkontinens samt förstoppningsproblematik.

Ändtarmssjukdomar och störningar i tarmfunktionen är vanliga och ger ofta upphov till besvärande symtom såsom förstoppning och inkontinens.

Inkontinens

Fekal inkontinens är ett starkt invalidiserande tillstånd som innebär oförmåga att kontrollera avföring och läckage av avföring och gas. Vi har varit ledande i utvecklingen av nya behandlingsmetoder där injektion av en volymsökande substans innanför sfinktern kan ersätta kirurgi. Konceptet grundas på våra tidigare studier av hur den anala tryckprofilen skiljer sig mellan olika typer av inkontinens och friska kontrollpersoner. Vi deltar även i andra studier av hur sfinkterfunktionen kan påverkas fysiologiskt och farmakologiskt. Flera doktorandprojekt pågår eller har nyligen avslutats, bl.a. hur sfinkterfunktionen ser ut i vuxen ålder hos individer som i barndomen behandlats för anorektal missbildning och störningar i ändtarms- och sfinkterfunktion vid systemisk scleros.

Vid grav inkontinens erbjuds ibland sakralnervsstimulering, där bäckenbotten stimuleras via en inopererad elektrod mot sakralnerverna som på så sätt kan stimuleras med en nervstimulator. Patienter med grav inkontinens där lokal sfinkterkirurgi eller sakralnervs-stimulering ej är lämplig behandlas med innerverad gracilis-plastik där musculus gracilis transponeras runt anus och innerveras med en subkutant placerad nervstimulator. I samarbete med Sahlgrenska akademin och Östra sjukhuset i Göteborg pågår en jämförande studie där volymsökande injektion jämförs med sakralnervsstimulering.

Förstoppning

Även förstoppning är ett mycket besvärande tillstånd med stark koppling till försämrad livskvalitet. Uppsala är ett högspecialiserat center för utredning och behandling av grav obstipation. Vi har utvecklat en metod för nivåbestämning av kolonmotorikrubbning med isotopteknik. Undersökningen ger unik information som kan hjälpa till och individualisera ett kirurgiskt ingrepp så att endast den sjuka delen tarmen opereras bort. Vi behrskar också hela den kirurgiska arsenalen av ingrepp som används vid svår obstipation, t. ex. transanal plastik av rektocele, segmentell kolonresektion, främre rektokolpopexi vid prolaps, och STARR (stapled transanal rectal resection), där vi angående sistnämnda metod ingår i ett nordiskt samarbetsprojekt för resultatsutvärdering. Vi har nyligen avslutat en studie av sakralnervsstimulering vid olika typer av obstipation.

Institutionens avhandlingar inom området:

Proktologi

Proktologi innebär i princip de godartade anorektala sjukdomarna. Till denna grupp hör många av de vanligaste folksjudomarna som sedan urminnes tider plågat mänskligheten (hemorrhoider, abscesser, fistlar, fissurer och pilonidalsinus). Vi har i stora genomarbetade projekt studerat hemorrhoider och fistlar vilket genererat en avhandling inom respektive område. En randomiserad studie vid pilonidalt sinus visade att enkel klyvning gav likvärdigt resultat som mer invasiv excision. Vi har nyligen publicerat en utvärdering av en ny sfinktersparande kirurgisk behandlingsmetod av analfistlar (LIFT=ligation of intersphincteric fistula tract). För närvarande pågår ett projekt där minimalinvasiv kirurgi används för behandling av haemorrhoider.

Institutionens avhandlingar inom området:

Inflammatorisk tarmsjukdom

Ulcerös Colit och Crohns sjukdom

Sektionen har sedan länge intresse för patienter med inflammatoriska tarmsjukdomar, ungefär 20 personer/100 000 invånare insjuknar årligen i ulcerös kolit och 10 personer/100 000 invånare per år i Crohns sjukdom. De flesta är unga och behöver behandling och uppföljning under många år. Utredning och behandling av patienter med dessa sjukdomar bedrivs i ett nära samarbete med magtarm medicin. Vi har tillsammans regelbundna konferenser där behandling och diagnostik diskuteras. Vid akuta tillstånd, komplikationer till sjukdomen eller bristande effekt av medicinering är kirurgiska behandlingsalternativ aktuella. Vid Ulcerös kolit innebär det vanligtvis att kolon tas bort och att det senare görs en rekonstruktion av tarmkanalen. Om rektum kan sparas opereras patienterna med ileorektal anastomos. För patienter med mycket inflammation i ändtarmen konstrueras en bäckenreservoar. Vid Crohns sjukdom opereras patienten med en konservativ attityd vilket syftar till att spara så mycket tarm som möjligt. Detta innebär korta resektioner alternativt strikturplastiker. Sektionen har en bred kompetens avseende kirurgi vid inflammatorisk tarmsjukdom.

Ett flertal studier kring funktionellt resultat och komplikationer vid bäckenreservoarkirurgi har publicerats och patientgruppen följs prospektivt. Flera samarbetsprojekt med gastroenterologi, barnmedicin och patologi pågår. Vi deltar regelbundet i randomiserade studier.

Institutionens avhandlingar inom området:

Divertikulos och divertikulit

Divertikulos är vanlig och beräknas förekomma hos 50% hos personer över 70 år. Vår enhet har under flera år varit med och utvecklat behandlingen av detta sjukdomstillstånd. Två akademiska avhandlingar har publicerats där bland annat diagnostik, cancerrisk och antibiotikabehandling studerats. Vi har deltagit i internationella behandlingsstudier och fortsatta studier om diagnostik pågår.

Institutionens avhandlingar inom området:

Bukhinnecancer (Peritoneal carcinomatosis, PC)

För drygt 20 år sedan presenterades en kirurgisk metodik (Cytoreductive surgery) där omfattande excision av bukhinnan och tumörangripna organ i bukhålan med syfte att radikalt avlägsna all synlig tumör utfördes. Den kirurgiska behandlingen har sen kombinerats med en varm cellgiftsbehandling i bukhålan för att utplåna kvarvarande mikroskopisk tumör (Hypertherm intrabdominal chemotherapy; HIPEC). Kolorektalsektionen vid Kirurgiska kliniken i Uppsala var först i Norden med att använda denna teknik och har sedan opererat ungefär 800 patienter med olika varianter av denna teknik.

Läs mer om forskningen om Bukhinnecancer och se avhandlingarna inom området.