Institutionen för kirurgiska vetenskaper

Postadress
Akademiska sjukhuset ing 70 1 tr
751 85 Uppsala

Besöksadress
Akademiska sjukhuset ing 70 1 tr

Fakturaadress
Uppsala universitet
PG1254
737 84 Fagersta
Ange referens 463

Fax: +46 18 55 93 57

E-postadress
surgsci@surgsci.uu.se

Prefekt
Per Hellman
+46 18 611 46 17

Ekonomifrågor
Siv Utterberg
+46 18 611 48 55

Siv Andersson
+46 18 611 26 16

Kursadministration
Isabel Eriksson Vestin
+46 18 611 31 02

Annika Häger
+46 18 611 48 15

Åsa Eriksson
+46 18 611 53 65

Personalfrågor
Karin Johansson
+46 18 611 31 03

Organisationsnummer
202100-2932

Studentförsäkring

Som student vid ett svenskt universitet eller högskola är du försäkrad från den dagen du skriver in dig till den dagen du är klar med dina studier.

Studentförsäkringen är en statlig olycksfallsförsäkring som inte kostar något. Du är försäkrad under skoltid och under resan till och från skolan. Om du åker på en utbytestermin eller är utbytesstudent i Sverige, är du försäkrad dygnet runt.
Läs vidare här: http://www.gratisstudentförsäkring.se

Nya Horisonter

Nya horisonter är Uppsala universitets magasin om forskning, utbildning och samverkan.
Magasinet finns på svenska och engelska och ges ut två gånger om året, i slutet av höst- och vårterminen.
Läs nya Horisonter här

Universen

Bläddra i senaste numret av Universen, universitetets personaltidning. Här finns även tidigare nummer, från 2008 och framåt.

Öron-, Näsa- och Halssjukdomar, Huvud- och Halskirurgi

Ämnesområdet omfattar många vitala organ och funktioner: sinnesorgan för hörsel och balans liksom smak och lukt, andnings-, svälj- och tuggfunktioner och även ansiktsuttryck. Halsen inbegriper även rösten som är ett viktigt instrument i den mänskliga kommunikationen.

Sjukdomar inom alla dessa områden ovan diagnostiseras och behandlas inom specialiteten öron-, näs- och halssjukdomar, huvud- och halskirurgi. Specialiteten utvecklades från allmänkirurgin under senare delen av 1800-talet till att omfatta bland annat högspecialiserad kirurgi.

Totalansvarig: Professor Göran Laurell  

Forskning:

Facialisnervens sjukdomar, Bell’s pares

Varje år insjuknar 3 000 personer i Sverige med en akut ensidig ansiktsförlamning eller så kallad perifer facialispares. I de flesta fall är orsaken till paresen okänd, Bells pares. I vår stora skandinaviska undersökning av 829 Bells pares patienter, publicerad i Lancet Neurology 2008, påvisades en positiv behandlingseffekt av kortison. Studien var under åren 2010 till 2013 grunden för tre avhandlingsarbeten. 

Synkinesier är resttillstånd efter svår facialispares. De orsakar asymmetri I ansiktet, funktionell begränsning och smärta som menligt påverkar livskvaliteten. I en pågående studie analyseras 150 Bells pares patienter, som utvecklat synkinesier, avseende ålder, kön och drabbade ansiktsmuskler. Undersökningens mål är att bättre förstå uppkomstmekanismen och prognostisera risken för synkinesier. Studien görs tillsammans med docent Andres Rodriguez och dr David Jensson vid plastikkirurgiska kliniken.

De skalor som läkaren använder för att gradera facialisparesens svårighetsgrad mäter inte patientens bedömning av paresen och inte heller livskvaliteten. I de två mätinstrumenten, Facial Disability Index (FDI) och Facial Clinimetric Evaluation scale (FaCE), värderar patienten paresen liksom livskvaliteten. I en pågående undersökning av 100 konsekutiva patienter med Bells pares evalueras de två sistnämnda skalorna. Studien genomförs i samarbete med med dr Elin Marsk och professor Malou Hultcrantz, ÖNH-kliniken Karolinska universitetssjukhuset.

Det finns inga större långtidsuppföljningsstudier avseende effekten av kortison- och/eller antiviral behandling vid Bells pares. I denna undersökning följs därför de patienter, som ingick i den stora skandinaviska Bells pares studien (åren 2001-2007), 10 till 15 år efter insjuknandet avseende långtidseffekten av medicinsk behandling vid sjukdomen. Studien genomförs i samarbete med med dr Elin Marsk och professor Malou Hultcrantz, ÖNH-kliniken, Karolinska universitetssjukhuset, med dr Mervi Kanerva, ÖNH-kliniken Helsingfors universitetssjukhus, docent Anna Stjernquist-Desatnik och med dr Sara Axelsson, ÖNH-kliniken, Skånes universitetssjukhus.

Positron emission tomografi (PET) i kombination med hög-Tesla magnetkamera (PET-MR) ger möjlighet att studera områden med ökad metabolism som tyder på inflammation och svullnad. I studien undersöks 8-10 patienter med svår Bells pares med PET-MR inom en vecka efter insjuknandet - målet är att erhålla en ökad kunskap om orsaken till Bells pares. Undersökningen sker i samarbete med professor Håkan Ahlström och dr Anna Grabowska, bild- och funktionsmedicinskt centrum.

I syfte att förbättra resultaten vid funktionell rekonstruktion av facialis, främst leendet, studeras samaktiviteten mellan facialisnerven och givarnervmusklerna (V, XI och XII) med neurofysiologi (EMG) och funktionell magnetkamera (fMR) på 10 friska forskningspersoner. Studien sker i samarbete med docent Andres Rodriguez och dr David Jensson, plastikkirurgiska kliniken, docent Johan Wikström, bild- och funktionsmedicinskt centrum och professor Roland Flink, avdelningen för neurofysiologi.

Forskningsgruppens medlemmar 2015
Lars Jonsson, docent
Nina Bylund, dr
Sara Enghag, dr
Mats Engström, docent
Thomas Berg, MD

Ekonomiskt stöd: Akademiska sjukhusets ALF-medel, Landstinget i Uppsala läns FoU-medel och Stiftelsen Acta Otolaryngologica.
 

Molekylär radionuklid-målsökning av huvud- och halscancer

Varje år drabbas mer än 500 000 människor i världen av huvud- halscancer, och denna siffra ökar. Gruppen för Molekylär radionuklidmålsökning av huvud- halscancer har som mål att utveckla radionuklidmålsökning som en effektivare metod för att hitta och behandla spridda tumörer hos denna patientgrupp. Detta gör vi genom att utvärdera ett antal nya lovande måltavlor på cancercellers yta, samt skapa och optimera nya radioaktivt märkta målsökande molekyler mot dessa.

Vi kan sedan utnyttja den ansamlade radioaktiviteten i tumören till att antingen detektera eller behandla tumören. På detta sätt hoppas vi kunna få fram en känsligare och effektivare behandlingsmetod än med dagens gängse metoder.

Medarbetare
Marika Nestor
vAnna-Karin Haylock
Karl Sandström
Kristina Lundberg
Tomas Ekberg
Göran Laurell
Eva Lindell Jonsson

Internationellt samarbete
Vi samarbetar för närvarande med professor David Lane vid University of Dundee, Scotland och IMCB in Singapore, professor John McCafferty (University of Cambridge, UK) och Dr Ronny Falk (KTH). Vår grupp har även etablerade kontakter med Dr Greg Adams, Fox Chase Cancer Center, Philadelphia, USA, Dr Jacek Capala, NCI/NIH, Washington DC, USA, professor Guus van Dongen, Free University Medical Center, Amsterdam, The Netherlands, och professor Reidar Grénman, Department of Otolaryngology and Head & Neck. Surgery, University of Turku, Finland.
 

Nutrition och sväljningsfunktion hos huvud- och halscancerpatienter

Sväljningssvårigheter och sekundära nutritionsproblem är vanligt förekommande hos patienter med huvud- och halscancer. Genom prospektiva studier under en lång tid efter avslutad behandling kan ny kunskap om långtidseffekter av cancerbehandling på sväljning och nutrition etableras. Vi kommer att under hösten 2015 starta en prospektiv multicenterstudie som syftar till att öka förståelsen för nutritionsproblem hos denna patientgrupp.  I förlängningen syftar vi med detta projekt skapa bättre förutsättningar för patienter som behandlas för huvud- och halscancer.

Medarbetare
Göran Laurell
Ylva Tiblom Ehrsson
Sandra Ottosson
Karl Sandström

Nationellt samarbete
Björn Zackrisson, professor
Karin Söderström
Per Fransson, docent
Eva Levring Jäghagen, lektor, Umeå universitet
Peter Wahlberg, docent
Per Nilsson, professor
Elisabeth Kjellén, professor, Lunds universitet
Svante Hugosson, Örebro universitet
Johan Knutsson, Västmanlands sjukhus
 

Exogen hörselskada och hörselskyddande substanser

Cisplatin är ett cytostatikum som används vid behandling av olika solitära maligna tumörer. Hörselnedsättning är en biverkning som kan inskränka på möjligheterna att genomföra en effektiv cisplatinbehandling. Hörselnedsättningen drabbar i första hand de högre frekvenserna vilket motsvarar en skada i hörselsnäckans nedre omfång nära mellanörat. I projektet studeras transporten av cisplatin till målcellerna för cisplatinskadan samt hur den läkemedelsutlösta hörselskadan ska kunna förhindras. Bland annat används experimentell MRI för att bättra förstå transportmekanismer i innerörat. Forskningen har lett fram till en klinisk studie för att skydda hörselsnäckan mot cisplatinskada.

Medarbetare
Göran Laurell, projektledare
Pernilla Videhult-Pierre
Birgitta Linder
Per Olof Eriksson
Sahar Nikkhou Aski Karolinska universitetssjukhuset
Victoria Hellberg, Capio
Cecilia Engmér Berglin, Karolinska universitetssjukhuset
Allen Counter Harvard University, USA

Nationellt samarbete
Curt Pettersson, professor, Uppsala universitet
 

Övre luftvägar

Näsans form och funktion studeras hos vuxna som i barndomen behandlats för ensidig läpp- och gomspalt. Alla patienter som under perioden 1960 till 1987 opererats på grund av ensidig läpp- och gomspalt vid Plastikkirurgiska kliniken, Akademiska sjukhuset, har undersökts ungefär tre decennier efter det första kirurgiska ingreppet. Resultaten jämförs med ålderskorrelerade friska personer.

Medarbetare
Maria Mani
Mats Holmström
Staffan Morén
Valdemar Skoog
Örnolfur Thorvardsson
Erika Reiser
Anna Andlin-Sobocki
Lilian Stålhammar
 

Snarkning och sömnapné hos kvinnor – riskfaktorer, undersökningsfynd och konsekvenser

Baserat på en populationsstudie från år 2000 på ungefär 7 000 personer har man nu efteråt tillställt samtliga ett frågeformulär som berör snarkning, ålder, kroppsvikt, rökning, alkoholintag och fysisk aktivitet. Ett urval av dessa patienter genomgick kompletterande analys med polysomnografi, blodprover avseende inflammatoriska markörer och ett komplett öron-, näs- och halsstatus. . Man fann en stark korrelation mellan fetma och inflammatoriska markörer. Inget samband kunde påvisas mellan systemisk inflammation och AHI. Dagsymtom tycks vara oberoende relaterade till snarkning per se, medan systemisk inflammation huvudsakligen kan tillskrivas fetma.

Fortsatta undersökningar, baserade på de två stora europeiska GALEN och RHINE-studierna, har som mål att studera hur luftvägssjukdom (rinit, rinosinuit, astma, och kronisk bronkit) påverkar sömnkvalitet, snarkning och obstruktivt sömnapnésyndrom. Målet är också att studera luftvägssjukdomars inverkan på livskvalitet och undersöka om anatomiska förhållanden är relaterade till svårighetsgraden av obstruktivt sömnapnésyndrom.


Medarbetare
Malin Svensson
Caroline Bengtsson
Eva Lindbergx
Lars Jonsson
Mats Holmström
Jenny Theorell-Haglöw
Christer Jansson
 

EILO

Ansträngningsutlöst laryngeal obstruction (E-ILO) är en viktig differentialdiagnos till ansträngningsastma (EIA). Hos astmapatienter där övre luftvägshinder är misstänkt, har vi sedan 2005 gjort videolaryngoskopi under ansträngning (CLE-test) för att identifiera patienterna med laryngeal obstruction som förklarning till symptomen. Flera projekt pågår för att belysa frågorna kring E-ILO och Vocal Cord Dysfunction (VCD).

För att kartlägga andningsbesvär under ansträngning, mottog alla 13-14-åringar i Uppsala (n=3815) en enkät januari 2011. Ett urval av dessa barn har under 2012 och 2013 kallats till tester för att fastställa prevalens av ansträngningsastma (EIA) respektive E-ILO.

Eftersom 80 % av patienterna med EILO är unga kvinnor pågår ett project för att belysa inflytande av sexualhormoner på EILO-symptomen. Ett annat projekt pågår för att belysa en neuromuskulär förklarning till en sub-grupp av patienterna.


Medarbetare
Leif Nordang
Katarina Norlander
Staffan Morén
Christine Ölander
 

Cochleaimplantat och inneröreforskning

Cochleaimplantat (CI) är en metod att behandla dövhet som uppkommit till följd av påverkan på innerörat och hörselnerven. Operationsmetoden går att använda både på barn och vuxna men är särskilt framgångsrik hos barn. Cochleaimplantat är idag en etablerad metod som innebär att elektroder läggs in i hörselsnäckan, vilka stimuleras genom vanligt ljud. Genom operationen kan många återfå stora delar av sin hörsel.

Inom ramen för ett EU-projekt studeras effekten av nervtillväxtfaktorer hos patienter med nedsatt nervpotential i innerörat. När hörselorganets sinnesceller förstörs påverkas också den mänskliga hörselnerven. Hörselnerven förtvinar dock inte fullständigt och med hjälp av olika ämnen går det att få kvarvarande nervceller att bilda nya utskott. Genom olika in vitro-tekniker kan man analysera hörselnervcellernas biologi, elektriska potentialer och toxisk/kemisk påverkan. Vi har lyckats odla mänskliga hörselnervceller och även funnit tecken på att det finns stamceller i innerörat som kan bilda nya nervceller. Dessa stamceller skulle eventuellt kunna användas för att återskapa hörselnerver. Dessa studier ingår nu i ett annat EU-projekt ”Otostem”.


Medarbetare
Helge Rask-Andersen, professor
Wei Liu
Fredrik Edin
Hao Li
Nadine Schart-Moren
Karin Strömbäck
Niklas Danckwardt-Lillieström
Elsa Erixon
Charlotta Kämpfe
 

Läs mer om Cochleaimplantat och artikeln Döva får hörseln tillbaka i serien 52 bidrag till en bättre värld på Akademiska sjukhusets hemsida. 

Internationellt samarbete
Dr Fred Linthicum, House Ear Institute, Los Angeles, USA.
Professor Annelies Schrott-Fischer, Innsbruck University Hospital, Österrike.
Professor Hubert Löwenheim, Öronkliniken, Tübingens Universitets sjukhus, Tyskland.
Dr Pascal Senn, Öronkliniken, Kantonspital Bern, Switzerland.
Lisbeth Tranebjerg, Audiologiska avdelningen, Bispebjergs sjukhus. Köpenhamn.
Professor Hideo Yamane, Öronkliniken, Abeno Universitetssjukhus, Osaka, Japan.

Ytterligare tio partners i Europa samt USA i de två EU projekten inom 7:e ramprogrammet, NANOCI samt OTOSTEM.


Publikationer

De senaste årens publikationer från Öron näsa hals kirurgi hittar du i senaste forskningsrapporten Annual Report.

Tidigare artiklar och även artiklar fån innevarande år som inte finns med i Annual Report kan du söka i databasen för publikationer DiVA (Digitala vetenskapliga arkivet).

Annual report 2015

Forskargrupperna vid IKV presenterar senaste årets forskning i en årsrapport, Annual report.

I rapporten finns artiklar som gruppen publicerat under de senaste tre åren. De allra senaste publikationerna liksom aldre publikationer kan sökas i DiVA.

Verksamma inom öron-, näsa-, halskirurgi

Länk till universitetskatalogen, här finns alla medarbetare som är verksamma inom öron-, näsa-, halskirurgi.

Titta på film

Vi har lagt upp några av våra forskningsfilmer på Uppsala universitets YouTube-sida, här finns en snabblänk till IKVs filmer. Det är främst filmer från öronforskningen. Vi kommer att publicera fler filmer inom kort!