Institutionen för kirurgiska vetenskaper

Postadress
Akademiska sjukhuset ing 70 1 tr
751 85 Uppsala

Besöksadress
Akademiska sjukhuset ing 70 1 tr

Fakturaadress
Uppsala universitet
PG1254
737 84 Fagersta
Ange referens 463

Fax: +46 18 55 93 57

E-postadress
surgsci@surgsci.uu.se

Prefekt
Per Hellman
+46 18 611 46 17

Ekonomifrågor
Siv Utterberg
+46 18 611 48 55

Siv Andersson
+46 18 611 26 16

Kursadministration
Isabel Eriksson Vestin
+46 18 611 31 02

Annika Häger
+46 18 611 48 15

Åsa Eriksson
+46 18 611 53 65

Personalfrågor
Karin Johansson
+46 18 611 31 03

Higran Saghir
+46 18 611 49 27

Organisationsnummer
202100-2932

Studentförsäkring

Som student vid ett svenskt universitet eller högskola är du försäkrad från den dagen du skriver in dig till den dagen du är klar med dina studier.

Studentförsäkringen är en statlig olycksfallsförsäkring som inte kostar något. Du är försäkrad under skoltid och under resan till och från skolan. Om du åker på en utbytestermin eller är utbytesstudent i Sverige, är du försäkrad dygnet runt.
Läs vidare här: http://www.gratisstudentförsäkring.se

Nya Horisonter

Nya horisonter är Uppsala universitets magasin om forskning, utbildning och samverkan.
Magasinet finns på svenska och engelska och ges ut två gånger om året, i slutet av höst- och vårterminen.
Läs nya Horisonter här

Universen

Bläddra i senaste numret av Universen, universitetets personaltidning. Här finns även tidigare nummer, från 2008 och framåt.

Plastikkirurgi

I labbet. Foto: Carina Warme

Plastikkirurgi omfattar följande forskningsområden:

1. Aktivering av bindväv  

2. Kraniofacial kirurgi och läpp-käk-gomspalt

3. Brännskadevård

4. Rekonstruktiv mikrokirurgi


Forskningen är i första hand klinisk och patientbaserad och starkt beroende av ett tillräckligt antal patienter och vetenskapligt aktiv personal.

Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet har utsetts till nationella centra för kraniofacial kirurgi och för svåra brännskador. Detta bidrar till en solid grund för forskningsverksamheten.

Nätverksstruktur
Vår forskargrupp har tagit initiativ till bildandet av nätverket SwedBurn för att befrämja ett nationellt gemensamt arbete (http://www.swedburn.se). Syftet är att stimulera brännskaderelaterade projekt som kräver intellektuella och funktionella resurser från olika institutioner och universitet.
 

1. Aktivering av bindväv

Ansvariga forskare: Daniel Nowinski och Bengt Gerdin
Programmet består av två huvudprojekt: A) forskning kring förhållanden där en aktivering eller dysreglering av bindvävsceller och bindvävsmatrisen är centrala patofysiologiska komponenter; B) utveckling av nya nedbrytbara bärare för benuppbyggnad och forskning om de grundläggande mekanismerna bakom för tidig slutning av skallsuturer vid kraniosynostos. Projekten omfattar utveckling, användning och utnyttjande av avancerade odlingsmodeller.

1) Projektet om aktivering av bindväv hanterar två huvudsakliga problemkomplex:

a. överdriven bindvävsbildning i hypertrofiska ärr/keloider; och b) bildningen av ett aberrant bindvävsstroma i tumörer.

  • Studier har fokuserat på interaktionen mellan överhudsceller (keratinocyter) och bindvävsceller (fibroblaster) från läderhuden. Lösliga, utsöndrade faktorer från keratinocyter nedreglerar det profibrotiska svaret i fibroblaster. Projektets mål är att utreda de olika mekanismer i den intercellulära kommunikationen mellan keratinocyter och fibroblaster som reglerar aktivering och nybildning av bindväv i det läkande såret och vid ärrbildningen. Dessa interaktioner undersöks i organotypiska kokulturer. Celler från hypertrofiska ärr och keloider jämförs med celler från normal hud.
  • Studier av interaktioner mellan maligna keratinocyter, främst från oral skivepitelcancer, och fibroblaster. Maligna keratinocyter skiljer sig i sina effekter på fibroblaster i jämförelse med normala keratinocyter. Gruppen har visat att maligna keratinocyter är bristfälliga i sin förmåga att nedreglera profibrotiska mekanismer i fibroblaster. Framtida studier kommer att fokusera på effekterna av strålning på cancercellmedierad reglering av stromaceller.


2) Projektet om benuppbyggnad sker i nära samarbete med gruppen kring professor Jöns Hilborn, kemi, polymerkemi, Ångströmlaboratoriet. Målet är att utveckla nedbrytbara bärare som kan användas för återuppbyggnad av skalldefekter i den pediatriska populationen. Projektet om mekanismerna bakom kraniosynostos kommer att utnyttja de ovan beskrivna kollagenmatrisbaserade odlingsmodellerna för undersökning av de molekylära mekanismerna bakom tidig fusion av skallsuturer. En biobank med primära celler och vävnad från patienter opererade för kraniosynostos etableras för närvarande.


Medlemmar i gruppen under 2015

Daniel Nowinski, MD, PhD, lektor
Bengt Gerdin, professor
Malin Hakelius, MD
Elizabeth Kiwanuka, MD
Daniel Saiepour, MD, PhD
Kristofer Rubin, professor, IMBIM
Mikael Ivarsson, PhD, Örebro Universitet
Mohamad Nasir, MD
Eva Lindell Jonsson, MD
Åsa Forsberg, forskningsingenjör


Avhandlingar 2015

Malin Hakelius. Interactions between Malignant Keratinocytes and Fibroblasts: Studies in Head and Neck Squamous Cell Carcinoma

Elizabeth Kiwanuka. CCN2 – Keratinocyte Interactions In Vitro and In Vivo


 

2. Kraniofacial kirurgi och läpp-käk-gomspalt

Projektledare: Daniel Nowinski

Forskningsprogrammet samlar kliniska forskningsprojekt kring två huvudproblemområden: kraniosynostos och läpp-käk-gomspalt. Projektet runt kraniosynostos vilar på plattformen som genereras av rikssjukvårdsuppdraget för viss kraniofacial kirurgi och genomförs i nära samarbete med neurokirurgi, psykiatri, klinisk genetik och anestesiologi. Gruppen är också partner i ett indisk-svenskt forskningskonsortium, med forskare runt docent Robin Augustine vid institutionen för teknikvetenskaper, Ångströmlaboratoriet, för utveckling av ett analyssystem för bentäthet (BDAS). Systemet kommer att användas för att undersöka dynamiken hos benbildning efter kraniosynostoskirurgi.
Den del av programmet som gäller spalter arbetar för närvarande huvudsakligen med undersökningar av långsiktiga resultat, och prediktorer för utfall efter sekundär alveolär bentransplantation och efter primär rekonstruktion av läpp. Avhandling om sekundär alveolär bentransplantation presenterades 20 maj 2016.

Medlemmar i gruppen under 2016
Daniel Nowinski, MD, PhD, lektor
Malin Hakelius, MD
Daniel Saiepour, MD, PhD
Fatima Jabbari, DDS
Alberto Delgado, MD, PhD
Åsa Jonasson, legitimerad logoped
Åsa Forsberg, forskningsingenjör


Avhandlingar 2016
Fatemeh Jabbari. Reconstruction of the alveolar process in cleft patients.
 

3. Uppsala Burn Research Program

Projektledare: Fredrik Huss

En brännskada är en bra modell för att förstå reaktionen på ett allvarligt trauma, sett från ett kort såväl som ett långt perspektiv. Den katastrofala erfarenheten av att drabbas av omfattande brännskador påverkar alla större integrerande system i kroppen (dvs. nerv, endokrina och immun). Den akuta fasen kännetecknas av en relativt intensiv och snabb utveckling av ett fysiologiskt inflammatoriskt svar, inte bara i den omedelbara närheten av skadad vävnad utan också i ett generaliserat syndrom av systemisk inflammation, som i allmänhet är proportionell mot storleken på skadan. I de svåraste fallen kan det leda till cirkulatorisk chock, organdysfunktion och död.

Det är uppenbart att brännskadevård är starkt multifaktoriell och multiprofessionell och spänner från enkel sårvård till avancerad vävnadsteknik/vävnadsodling, från intensivvård till psykosocialt stöd.

Uppsala Burn Research Program är ett paraply för (pre-)klinisk forskning på brännskador och resultatet efter brännskador. Det är uppdelat i moduler som innehåller de viktigaste delarna av behandlingsprocesserna för brännskador:

  • Motståndskraft och sårbarhet (Psykiatri-Omvårdnad-Morbiditet-Psykologi-Adaptation)
  • AnIVA (intensivvårdsrelaterad forskning)
  • Kirurgi/sårläkning
  • Prevention (Inkl. epidemiologi)
  • Rehabilitering
  • Familjeperspektivet
  • Patienttillfredsställelse


Några av de pågående projekten beskrivs här.

Nosokomiala infektioner orsakade av S. aureus i brännskadepatienter

Staphylococcus aureus är en bakterie som normalt förekommer i cirka 30 % av befolkningen och koloniserar näsa, mun, armhåla och ljumske, utan att nödvändigtvis orsaka infektion.

Brännskadepatienter representerar väsentligen en normalpopulation men där skadan i sig utgör en grogrund för etableringen av infektioner och därmed en sekundär påverkan på det immunologiska försvaret. Sepsis och allvarliga sårinfektioner på grund av S. aureus är mycket vanligt hos brännskadepatienter. Enligt andra studier lider 50-60 % av patienter med stora brännskador av infektioner orsakade av S. aureus.

Om infektionen är nosokomial eller orsakas av patientens egen normalflora har aldrig undersökts fram till nu.

Artificiell intelligens och datorbedömning för diagnostik och kliniskt beslutsfattande: Applikationer för bedömning av brännskador och hudförändringar

Syftet är att undersöka användningen av artificiell intelligens (AI), maskininlärning (ML) och bildbehandling i syfte att generera dels ett beslutsstöd och dels en möjlighet till automatisering av beslutsprocessen.

Nutritionens betydelse efter mindre brännskador

Syfte: Att studera nutritionens betydelse efter mindre brännskador (omfattande mindre än 20 % av kroppsytan).

Hypotes: Adekvat nutritionsstatus (adekvat energi- och proteinintag samt viktstabilitet) efter en mindre brännskada leder till bättre resultat (snabbare tid till sårläkning, färre infektioner).

Signifikans: Nutritionens betydelse efter mindre brännskador är relativt outforskat. Genom att identifiera energi- och proteinbehov kan vi som kliniker få vägledning hur vi bättre ska behandla denna patientgrupp i framtiden. Eftersom nutritionsstatus och frekvens av malnutrition efter mindre brännskador är dåligt studerat kan resultat från denna studie ge vägledning om nutritionsscreening kan vara ett framtida verktyg för att identifiera patienter i behov av fortsatt nutritionellt omhändertagande efter mindre brännskador.

Återupplivning de första 24 timmarna. Användningen av ett protokoll för att förbättra anslutning till en vätskebehandlingsalgoritm

En algoritm för vätsketillförsel har utvecklats och efterlevnad och resultat av algoritmen studeras.

Smärta hos intensivvårdspatienter, subjektiva aspekter och objektiva parametrar

En studie av objektiva parametrar som korrelerar till patienternas beskrivning av smärtupplevelse för att utveckla ett protokoll för att använda objektiva parametrar i sederade patienter för behandling av smärta.

Väteperoxid och andra markörer av svår sepsis och septisk chock

Syftet med studien är att mäta väteperoxid, glutation och andra biomarkörer hos patienter med svår sepsis och septisk chock och betydande brännskador. Koncentrationerna av väteperoxid och glutation kommer att mätas över tid under flera dagar för att undersöka variabiliteten av dessa markörer samt hur dessa markörer påverkas av sedvanlig behandling. Inflammatoriska mediatorer i blodet kommer också att analyseras. Korrelation med SOFA och SAPS 3 poäng, som är kliniska markörer för infektionens allvarlighetsgrad och 28 dagars mortalitet efter insjuknandet kommer att undersökas. De septiska patienternas biomarkörer kommer att jämföras med brännskadepatienternas i syfte att undersöka eventuella skillnader mellan SIRS ± sepsis och brännskador.

Epidemiologi

Varje år dör över 300 000 människor i världen, och cirka 90 % av brännskador förekommer i länder med låg- och medelinkomsttagare. Sjukligheten efter stora brännskador är ofta betydande och vanligen förknippad med minskad livskvalitet. Äldre skandinaviska undersökningar har visat att cirka 0,4 % av befolkningen söker läkarvård för brännskador varje år. Med den nuvarande befolkningen i Sverige skulle detta extrapolera till cirka 38 000 brännskador som behandlas varje år. I flera projekt och ur olika aspekter undersöker vi epidemiologin av brandrelaterade skador och dödsfall i Sverige.

Tarmfloran i brännskadepatienter

En studie av tarmfloran, närvaron av resistenta tarmbakterier och effekten av faecestransplantation hos patienter med svåra brännskador.

Denna studie undersöker

1) tarmflorans sammansättning och förekomsten av resistenta tarmbakterier hos patienter som tagits in till vårt brännskadecenter

2) om tarmfloran och förekomst av resistenta bakterier förändras under sjukhusvistelse

3) förhållandet mellan den givna antibiotikabehandlingen och tarmfloran liksom risken för resistensutveckling

4) om faecestransplantation utförd efter avslutad behandling har en gynnsam effekt på patientens tarmflora och risk för transport av resistenta bakterier på längre sikt.
 

Medlemmar i programmet under 2018

Morten Kildal, MD, PhD, Associate Professor, Department of Surgical Sciences, Plastic Surgery, and the Burn Center Department of Plastic- and Maxillofacial Surgery, Uppsala University Hospital
Fredrik Huss, MD, PhD, Associate Professor Department of Surgical Sciences, Plastic Surgery and the Burn Center, Department of Plastic- and Maxillofacial Surgery, Uppsala University Hospital
Caisa Öster, RN, PhD, Senior Lecturer, Department of Neuroscience, Psychiatry
Josefin Sveen, PhD, Department of Neuroscience, Psychiatry
Filip Fredén, MD, PhD, Dept of Surgical Sciences, Anesthesiology and Intensive Care and the Burn Center, Department of Plastic- and Maxillofacial Surgery, Uppsala University Hospital
Eva Tano, PhD, Microbiologist, Department of Medical Sciences, Section of Clinical Bacteriologyx
Aida Pleasan, MD, PhD Department of Surgical Sciences, Anesthesiology and Intensive Care
Miklós Lipcsey, MD, PhD Department of Surgical Sciences, Anesthesiology and Intensive Care
Mia Furebring, MD, PhD Department of Medical Sciences, Section of Infectious Diseases
Hanna Monteélin, MD, PhD-student Department of Medical Sciences, Section of Infectious Diseases
Ilaria Tocco-Tussardi, MD Burn Center, Department of Plastic- and Maxillofacial Surgery, Uppsala University Hospital
Marie Lindblad, RN, Research nurse Burn Center, Department of Plastic- and Maxillofacial Surgery, Uppsala University Hospital
Thomas Tängdén, MD, PhD Department of Medical Sciences, Section of Infectious Diseases
Anders Jonsson, Bsc, Div of Risk Management, Department of Environmental and Life Sciences, Karlstad University
Jian Fransén, MD, PhD-student. Dept of Surgery, Västerås Hospital and Department of Surgical Sciences, Plastic Surgery
Josefin Dimander, Nutritionist, PhD-student, the Burn Center Department of Plastic- and Maxillofacial Surgery, Uppsala University Hospital

Myndigheter som stödjer arbetet/Finansiering

MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap)
Uppsala Universitetssjukhus (ALF)
Det svenska Läkaresällskapet (SLS)
Personskador till följd av bränder

 

4. Rekonstruktiv mikrokirurgi


Projektledare: Andrés Rodriguez Lorenzo och Maria Rydevik Mani 

Inom området rekonstruktiv mikrokirurgi genomförs flera forskningsprojekt.

Kliniskt tillämpbara anatomiska studier inom ansiktstransplantation och facialispares

Detta projekt genomförs i samarbete med avdelningen för plastikkirurgi vid universitetet i Texas Southwestern Medical Center. Anatomiska studier genomförs för att studera tekniska möjligheter att använda nya tekniker inom ansiktstransplantation och facialispares.

Virtuell planering inom mikrovaskulär huvud-halsrekonstruktion

I samarbete med avdelningen för käkkirurgi och center för bilddiagnostik vid Uppsala universitet har forskning genomförts för införandet av ett nytt virtuellt planeringssystem (UHASP). Detta kan användas vid mikrovaskulära rekonstruktioner av mandibel med fri vaskulariserad fibulalambå.

Kliniska studier vid facialispares

I samarbete med öron-näsa-halskliniken och kliniken för elektrofysiologi har forskning kring kranialnerver (V, XI, XII) i relation till facialnerven (VII) genomförts genom användandet av elektrofysiologiska undersökningar samt funktionell MR för att belysa hjärnbarkens kopplingar av nerven och för att analysera möjligheter att öka den kortikala omformbarheten, efter nervförflyttning vid facialispares.

Återfall av cancer efter bröstrekonstruktion

Med målet att bedöma den potentiella risken för återfall av bröstcancer efter bröstrekonstruktion, har man genomfört ett samarbete med kirurgkliniken (bröstkirurgen) och onkologkliniken i Uppsala och i Malmö. Projektet omfattar ett retrospektivt material med matchad kohort som genomgått mastektomi mellan 1992 och 2009 och som därefter blivit rekonstruerade mellan 2000 och 2009.

Lymfödem – riskfaktorer för utveckling och behandling av lymfödem

Utvärdering av risken att utveckla lymfödem i armen efter mikrokirurgisk rekonstruktion av bröstet vid användande av vena cephalica. Både en retrospektiv kohort som redan genomgått bröstrekonstruktion samt en prospektiv grupp patienter som opereras mellan 2014 och 2016 ingår i studien. Projektområdet inkluderar även utvärdering av mikrokirurgiska tekniker för behandling av lymfödem. En prospektiv studie är planerad att börja 2017.  Utvärderingen inkluderar bland annat kliniska mätningar, volymmätningar, fotografier, skintigrafi och livskvalitetsvärderingar och sker i samarbete med avdelningen för radiologi.

Livskvalitet, patientnöjdhet och optimering av resurser vid bröstrekonstruktioner

Detta projekt omfattar flera studier. Genom ett internationellt samarbete under ledning av Clinical Outcomes Research Group i Bristol, Storbritannien har validering av EORTC BRR-24 livskvalitetsformulär tagits fram. Internationellt samarbete med mer än 15 länder för ett gemensamt verktyg (instrument) för användning vid bröstrekonstruktion. En annan del av detta projektområde rör Swedish Breast Reconstruction Outcome Study (SweBRO). Detta är en nationell studie som avser studera livskvalitet och patientnöjdhet i ett långtidsperspektiv på nationell nivå. Utvärdering av resursanvändning, jämförelser mellan olika metoder etc. sker. I SweBRO 1 tilldelas samtliga kvinnor som mastektomerats under 2000, 2005, och 2010 enkäter att besvara (ca 7000 individer). Utvärdering sker avseende livskvalitet och patientnöjdhet. SweBRO 2 omfattar hälsoekonomiska analyser. Projektet utgår från Uppsala och sker i samarbete med samtliga universitet och sjukvårdsregioner i Sverige och representanter vid RCC.

Inom ramen för området sker också studier av bröstrekonstruktioner som utförs vid Akademiska sjukhuset. Data insamlas retrospektivt och prospektivt och analyser sker utifrån frågeställningar avseende resursåtgång, operationsoptimering och patientnöjdhet.
 

Medlemmar i gruppen under 2015

Andrés Rodriguez Lorenzo, MD, PhD, lektor
Maria Rydevik Mani, MD, PhD
Morten Kildal, MD, PhD, docent
David Jensson, MD
Andreas Svee, MD
Magnus Kjelsberg, MD 

Medarbetare

Lars Jonsson, MD, PhD, Docent, öron-, näs- och halssjukdomar, UU
Fredrik Wärnberg, MD, PhD, Docent, UU
Gunilla Enblad, MD, PhD, Professor, Onkologi, UU
Zoe Winters, MD, PhD, University of Bristol, UK 
Yvonne Brandberg, Professor, Leg. Psykolog, (psyko-onkologi), Karolinska Institutet
Shai M. Rozen, MD, Associate Professor, UT Southwestern Medical Center, Dallas, USA 
Jan Hirsch, DDS, PhD, Professor emeritus, käkkirurgi, UU
Andreas Thor, DDS, PhD, Lektor, käkkirurgi, UU
Ingrid Carlbom, PhD, Professor, Institutionen för informationsteknologi, UU
Pontus Olsson, Doktorand, Institutionen för informationsteknologi, UU 
Fredrik Nysjö, Forskningsingenjör, Institutionen för informationsteknologi, UU 
 

Företag och bidrag som subventionerat arbetet/finansiering

Thuréus Stipendium 2014 för projektet "Incorporation of Fibula Flap into a Virtual Cranio-Maxillofacial Planning System"
Nystrom America Stipendium 2014-2016 för forskningssamarbetet med University of Texas Southwestern Medical Center för anatomiska försök vid ansiktstransplantation.
FOU-medel (Landstinget i Uppsala län) 2014 för forskningsprojektet " hjärnbarkens omformbarhet vid plastikkirurgiska rekonstruktioner av leendet. En funktionell MR- och neurofysiologisk studie".
Bergholm och Erikssons stiftelse: Breastcancer recurrence after post mastectomy reconstruction
Uppsala Universitetssjukhus (ALF)

Forskningsrapport

Vår studie tillsammans med Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, Svåra skador och dödsfall till följd av brand, är nu klar. Den är publicerad på MSBs hemsida.

Den epidemiologiska kunskapen om, och omfattningen av, personskador orsakade av eld och rök (såväl lindriga som svåra och dödliga) är otillräcklig. Målet med denna studie, som genomförts av Institutionen för Kirurgiska vetenskaper vid Uppsala universitet i samverkan med MSB, har varit att sammanställa tillgänglig data över skador som kan kopplas till en brand under 2010 och lyfta fram särskilt utsatta grupper. Detta för att skapa en epidemiologisk kunskapsbas som kan ligga till grund för preventionsarbete och vidare forskning

År 2010 skadades minst 1 400 personer i samband med brand. Omkring 50 % skadades så svårt att de krävde sjukhusvård eller avled. Ungefär hälften fick brännskador i huden, men nästan lika många skadades av giftig rök eller gas. Män hade generellt ytligare hudskador men var ändå i majoritet bland skadade och döda. En annan utsatt grupp var äldre över 60 år, vanligen kvinnor, som oftare ådrog sig fullhudsskador. Medelåldern bland skadade kvinnor var generellt högre än männens.

Beskrivningen och analysen av skadade och avlidna till följd av exponering för rök och eld bygger på information från Socialstyrelsens patient- och dödsorsaksregister, räddningstjänstens insatsdata och MSBs dödsbrandsdatabas. Matchningen mellan de register som använts i denna studie har brustit på flera punkter För att i framtiden sammanställa epidemiologisk data över skadade i brand behövs ett tillförlitligt och rikstäckande brandskaderegister. Sannolikt är vägen via nationellt kvalitetsregister den mest fruktsamma. Utmaningen däri (utöver skapande och underhåll av registret) ligger i att få kopplingen till insatsrapporterna fungerande, vilket i praktiken torde förutsätta registrering av personnummer i samband med räddningsinsatsen.

För att skapa enhetlighet behövs också en tydlig definition av lätt respektive svår skada. I nuläget råder stor skillnad mellan räddningstjänstens och sjukvårdens bedömningar av skador. Innebörden av begreppet skada har flera dimensioner, vilket försvårar gränsdragningen mellan lätt och svår. En möjlighet att definiera skada, som får anses rimlig i detta fall, är att göra en uträkning med hjälp av ICISS som bygger på diagnoskoder i patientregister.

Här finns rapporten i sin helhet att ta del av. 

Annual report 2016

Forskargrupperna vid IKV presenterar senaste årets forskning i en årsrapport, Annual report.

I rapporten finns artiklar som gruppen publicerat under de senaste tre åren. De allra senaste publikationerna liksom aldre publikationer kan sökas i DiVA.