Rättsmedicin

Forskningen på rättsmedicinska enheten görs dels inom ramen för fyra doktorandprojekt och dels som mindre avgränsade studier som görs i samarbete med andra universitet. För närvarande pågår följande doktorandprojekt:

  • Konsekvenser av missbruk av anabola androgena steroider (AAS)
  • Våldsepidemiologi och skadetolkning
  • Utveckling av en modell för bedömning av postmortalt intervall (tid mellan död och upptäckt) för kroppar med framskriden likomvandling
  • Diagnostik av spädbarnsmisshandel

I samarbete med KI görs dels studier avseende narkotikarelaterad död:

  • Utveckling och riskfaktorer
  • En studie som undersöker hypotesen att intag av AAS kan leda till ökat antal hjärtceller

I samarbete med Rättsmedicnska instituet på Semmelweisuniversitetet i Budapest görs en studie avseende testikelförändringar hos heroinmissbrukare.

AAS

För närvarande pågår ett doktorandprojektprojekt inom AAS-området. Det syftar till att kartlägga hjärtförändringar och testikelförändringar hos avlidna AAS-användare. Att hjärta och testiklar har valts beror på att kliniska erfarenheter talar för att just hjärtat och reproduktionsorgan påverkas kraftigt av AAS. Idag finns ett antal kliniska studier och några fallrapporter/fallserier avseende avlidna AAS-användare. Storskaliga kartläggningar av organpatologi av den typ vi gör har inte gjorts tidigare.

Våldsepidemiologi/skadetolkning

Våldsepidemiologisk forskning är en viktig del av kriminologin. Samhället är intresserat av våldsbrottslighetens utveckling och vilka preventiva åtgärder som är effektiva. Det dödliga våldet är en parameter som ofta förekommer när våldet i samhället diskuteras. Andra mått är den anmälda våldsbrottsligheten. En dimension av våldet som ofta saknas i kriminologiska studier är våldets närmare karaktär, t.ex. dess intensitet (brutalitet). Ett doktorandprojekt på vår enhet syftar till att validera befintliga och ta fram nya verktyg för skattning av våldets intensitet vid dödligt våld. Projektet initierades av en studie som indikerar att det har skett en brutalisering av det dödliga våldet i Sverige under 1990-talet jämfört med de två föregående decennierna och att mönstret av en större andel homicid med övervåld tycks ha stabiliserats under 2000-talet.

Modellen kommer att användas i studier avseende riskfaktorer för övervåld som utgår från en databas över homicid som är upprättat på Rättsmedicinalverkets Rättspsykiatriska enhet i Huddinge (Joakim Sturup).

Som en del i våldsforskningen ingår ett projekt som drivs av Rättsmedicinalverkets Rättsmedicinska avdelning i Uppsala (Håkan Sandler) och som syftar till utveckling och validering av nya avancerade metoder för skadeanalys. Projektet görs i samarbete med doc. Svein Kleivens forskargrupp på KTH. I korthet handlar det om att simulera skador med hjälp av s.k. Finit Element Analys som görs på basis av uppgifter om skadad kroppsdel (t.ex. skallbens tjocklek) och iakttagelser på skadeplatsen (dokumentering av fallhöjder, form på hårda föremål i omgivningen etc). Den simulerade skadebilden kan sedan ställas i relation till den verkliga skadebilden, varvid slutsatser kan dras om uppgivet eller antaget händelseförlopp. Detta är centralt vid t.ex. bedömning av skadeorsak (olycksfall, självtillfogad eller tillfogad av annan) eller vid skadepreventivt arbete (t.ex. framtagande av bättre motorcykelhjälm).

Dödstidsbestämning

En rättsmedicinsk dödsfallsutredning ska besvara tre frågor: När dog personen? Vad var dödsorsaken? Vilket var dödssättet (sjukdom, olycksfall, suicid eller homicid)?

Av dessa tre frågor är det den första som generellt sätt är den svåraste. Särskilt svårt blir det när kroppen förblivit oupptäckt en längre tid efter döden. Projektet syftar till att utveckla en ny modell för uppskattning av intervallet mellan död och upptäckt genom att kombinera etablerade modeller för bedömning av nedbrytningsgrad med entomologiska (insektsforskning) modeller. För att påverkan av olika tänkbara förutsättningar ska kunna prövas (villkorade svarsalternativ) tillämpas analys med Bayesianska nätverk. Projektet görs i samarbete med Anders Lindström, SVA.

Diagnostik av spädbarnsmisshandel

Under de senaste åren har det vetenskapliga underlaget för tidigare etablerade uppfattningar avseende vissa fynds diagnostiska värde för spädbarnsmisshandel ifrågasatts. Ifrågasättandet skjuter bl.a. in sig på att flertalet studier som bekräftar vissa fynds värde för diagnoser som anger spädbarnsmisshandel förutsätter ett antagande om att vårdnadshavare som inte vidgår trauma saknar trovärdighet, vilket inte är en medicinsk bedömning. Vi har identifierat ett antal hypoteser som saknar empirisk verifiering (gäller både hypoteser för och emot misshandel som förklaringsfaktor) och har vidare funnit att flera av dessa hypoteser förefaller kunna testas utifrån data i de rättsmedicinska ärendehanteringsregistren om de kombineras med registerdata från sjukvården. Projektet syftar således till att förutsättningslöst (utan att utgå från ett grundantagande avseende vårdnadshavarnas trovärdighet) testa hypoteser avseende vissa fynds uppkomstorsak. Projektet görs i samarbete med prof Ulf Högberg, Institutionen för kvinnor och barns hälsa, UU.

Narkotikarelaterad död

Mer än 95% av alla dödsfall som registreras som narkotikarelaterade i den officiella dödsorsaksstatistiken genomgår rättsmedicinsk obduktion. I samarbete med med. dr. Anna Fugelstad på KI görs regelbundna uppdateringar över vilka droger som förekommer, ålder, kön mm. Utöver detta har vi tittat närmare på metadonrelaterad dödlighet och bl.a. gjort jämförande tidsserier avseende dödligheten och apotekens förskrivning. Ett separat projekt är kartering (geoepidemiologi) av narkotikarelaterade dödsfall, vilket ger en bild över hur olika missbrukssubstanser över tid sprids i riket.

I en pågående studie undersöks alkoholens roll för den narkotikarelaterade dödligheten.

Härtcellsförändringar hos användare av AAS

Det finns starka belägg för att användare av AAS medför risk för hjärtförstoring. Det finns även belägg för att detta på mikronivå motsvaras av en storleksökning hjärtmuskelcellerna. Till skillnad mot vad man tidigare trott har det visat sig att det sker en kontinuerlig långsam nybildning av hjärtmuskelceller hos människa. Detta har lett vidare till frågan om AAS kan accelerera denna nybildning.  Jonas Fsriséns forskargrupp på KI har utvecklat en elegant metod för att påvisa nybildning av celler. Metoden bygger i korthet på att mäta halten av radioaktivt kol-14 i kärn-DNA. Och jämföra med den s.k. bombpulskurvan som anger den atmosfärsiska koncentrationen av kol-14. Atmosfärsikt kol-14 härstammar från kärnvapensprängningarna under kalla kriget och sjunker med jämn hastighet. Därför blir  kol-14-aktiviteten lägre i nybildade celler jämfört med äldre celler, t.ex. sådana som finns med från födseln. Hypotesen är såldes att AAS stimulerar nybildning av hjärtmuskelceller. Kanar Alkass som är knuten till Friséns forskargrupp är huvudansvarig för studien.

Testikelförändringar hos heroinister

Under arbetet med testikelförändringar hos användare av AAS har misstanke om att opioidmissbruk kan leda till liknande förändringar uppkommit. För att undersöka denna möjlighet har ett samarbete med Rättsmedicinska institutet i Budapest inletts. Till skillnad mot situationen i Sverige, där merparten av narkomanerna är blandmissbrukare, använder en stor grupp missbrukare i Budapestregionen endast heroin. Detta ger en möjlighet att studera förändringar i förhållande till endast en exponeringsfaktor. Studien gör i samarbete med professor Eva Keller, Semmelweis universitet.

Medarbetare
Ingemar Thiblin, professor
Greta Ågren, docent
Håkan Sandler, MD
Monika Horwat, MD
Hamid-Mobini-Far, doktorand
Fredrik Tamsen, doktorand
Jacob Andersson, doktorand
Ann-Sofie Pålsson, doktorand

Samarbetspartners UU
Ulf Högberg, professor, KBH

Samarbetspartners från andra universitet
Kanar Alkass, MD, KI (Karolinska Institutet)
Jonas Frisén, professor, KI
Anna Fugelstad, MD, KI
Eva Keller, professor, Semmelweis University, Budapest