Institutionen för kirurgiska vetenskaper

Postadress
Akademiska sjukhuset ing 70 1 tr
751 85 Uppsala

Besöksadress
Akademiska sjukhuset ing 70 1 tr

Fakturaadress
Uppsala universitet
PG1254
737 84 Fagersta
Ange referens 463

Fax: +46 18 55 93 57

E-postadress
surgsci@surgsci.uu.se

Prefekt
Per Hellman
+46 18 611 46 17

Ekonomifrågor
Siv Utterberg
+46 18 611 48 55

Siv Andersson
+46 18 611 26 16

Kursadministration
Isabel Eriksson Vestin
+46 18 611 31 02

Annika Häger
+46 18 611 48 15

Åsa Eriksson
+46 18 611 53 65

Personalfrågor
Karin Johansson
+46 18 611 31 03

Higran Saghir
+46 18 611 49 27

Organisationsnummer
202100-2932

Studentförsäkring

Som student vid ett svenskt universitet eller högskola är du försäkrad från den dagen du skriver in dig till den dagen du är klar med dina studier.

Studentförsäkringen är en statlig olycksfallsförsäkring som inte kostar något. Du är försäkrad under skoltid och under resan till och från skolan. Om du åker på en utbytestermin eller är utbytesstudent i Sverige, är du försäkrad dygnet runt.
Läs vidare här: http://www.gratisstudentförsäkring.se

Nya Horisonter

Nya horisonter är Uppsala universitets magasin om forskning, utbildning och samverkan.
Magasinet finns på svenska och engelska och ges ut två gånger om året, i slutet av höst- och vårterminen.
Läs nya Horisonter här

Universen

Bläddra i senaste numret av Universen, universitetets personaltidning. Här finns även tidigare nummer, från 2008 och framåt.

Omvårdnadsforskning

Omvårdnadsforskning utgör expanderande verksamheter vid IKV.

Omvårdnad i akut somatisk vård

Forskargruppsledare: Camilla Fröjd, RN, PhD, Assistant Professor

God vård inom akutsjukvård ställer krav på att patienten erbjuds avancerad omvårdnad och högspecialiserad medicinsk behandling. Omvårdnad och medicinsk behandling inom akutsjukvård utvecklas snabbt varför tvärprofessionell kunskapsutveckling och lärande inom akutsjukvård är nödvändigt.

Omvårdnadsåtgärder inom akutsjukvård omfattar allt från högteknologiska insatser till stöd vid traumatiska och existentiella kriser. Omvårdnad omfattar även identifiering av risk- och hälsofrämjande faktorer samt hälsopromotiva och sjukdomsförebyggande insatser.

I den lagstiftning som styr hälso- och sjukvården betonas att patienten ska göras delaktig i sin vård. Det är viktigt att patienten är en partner i hälso- och sjukvårdsteamet vilket är en förutsättning för att uppnå personcentrerad vård med god vårdkvalitet och patientsäkerhet. Hög patientsäkerhet är ett fundamentalt krav på hälso- och sjukvården. Patientsäkerhet handlar om människa, miljö, teknik och organisation, och om hur dessa element samverkar i patientvården.

Ämnet omvårdnad inom akutsjukvård innefattar således kunskapsutveckling om personcenterad, säker, effektiv och jämlik vård för patienten. Kunskapsutvecklingen sker både professionellt och tvärprofessionellt. Omvårdnad inom akutsjukvård som vetenskaplig disciplin har inom forskningsgruppen en patientnära och klinisk förankring. Forskningen inom ämnet förser det kliniska arbetet med evidensbaserad kunskap.


Personcentrerad vård och kompetens

Forskningsledare: Eva Jangland, RN, PhD


Personcentrerad vård inom akutsjukvård och betydelse av avancerad omvårdnad inom kirurgisk vård

Forskningsledare: Eva Jangland, RN, CNS, PhD

Eva Jangland disputerade vid Institutionen för kirurgiska vetenskaper 2011 och arbetar idag som klinisk lektor i Specialistsjuksköterskeprogrammet och vid Verksamhetsområde kirurgi på Akademiska sjukhuset. Det övergripande syftet i avhandlingsarbetet var att beskriva patienters erfarenheter av möten i sjukvården med fokus på inom kirurgisk vård. I fortsatta forskningsprojektet studeras patientens och närståendes erfarenhet av patientdelaktighet inom kirurgisk vård och hur en personcentrerad vård kan uppnås.  

Ett annat forskningsområde fokuserar på betydelsen av avancerad omvårdnad inom kirurgisk vård för att uppnå god och säker vård. Införandet av Avancerad specialistsjuksköterska (Nurse Practitioner) inom kirurgisk vård i Sverige studeras i en rad projekt.

Följande forskningsprojekt och samarbete pågår:

SMAAPP research program – Seamless management of patients seeking care for acute abdominal pain: a person-centered approach

Detta forskningsprogram studerar hur personcentrerad vård kan uppnås i vårdkedjan för patienter som söker vård och vårdas för akuta buksmärtor.  Forskningsprogrammet har sin teoretiska utgångspunkt i ramverket, ’Fundamentals of Care’ (FoC) där interaktionen i mötet, personens psykiska som fysiska behov beskrivs som centrala dimensioner som måste beaktas i ett helhetsperspektiv för att en personcentrerad vård skall kunna uppnås.

Ett forskningsprogram avseende Fundamentals of Care finns i Australien och leds av professor Alison Kitson. Detta program är en länk till det programmet och till det internationella nätverket ’International Learning Collaborative (ILC), som är en grupp internationella forskare, lärare, kliniker och ledare inom olika discipliner som samarbetar med att stödja arbetet med att uppnå en personcentrad vård och lyfta fram betydelsen av de fundamentala delarna i vården, se hemsida http://intlearningcollab.org.

Samarbete

Åsa Muntlin-Athlin, Institutionen för medicinska vetenskaper, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap
Alison Kitson, The University of Adelaide, Australia
Martin Björck, IKV
Claes Juhlin, IKV
Frank Donelly, The University of Adelaide, Australia
Rebecca Feo, The University of Adelaide, Australia
Tim Schultz, The University of Adelaide, Australia
Erik Elgaard Sorensen, University of Aalborg, Denmark
Therese Avallin, PhD student, IKV
Alexander Tegelberg, PhD student, Institutionen för folkhälsa- och vårdvetenskap
 

Sjuksköterskestudenters förståelse av patientens vårdbehov

Detta forskningsprojekt genomförs inom nätverket International Learning Collaborative och fokuserar på utbildningsfrågor.  En enkätstuide genomförs i sjuksköterskeutbildningar i flera länder. Syftet är att undersöka hur studenter på olika utbildningsnivå i sjuksköterskeprogrammen identifierar olika patientgruppers vårdbehov.

Samarbete

Noeman Mirza, Thompson Rivers University, Kamloops, Canada
Tiffany Conroy, University o Adelaide, Adelaide, Australia
Emiko Suzui, University of Hyogo, Kobe, Japan
Akiko Nishimura University of Hyogo, Kobe, Japan
Clair Merriman, Oxford Brookes Univesrity, Oxford,  UK
Julia Slark, The University of Auckland, Auckland, New Zeeland
Therese Avallin, IKV
 

Avancerad specialistsjuksköterska (Nurse Practitioner) inom kirurgisk vård - en ny yrkesroll i Sverige

Avancerad specialistsjuksköterska benämns internationellet ’Nurse Practitioner’ och yrkesrollen har funnits i många år i andra länder ex USA, Canada, England, Nederländerna och Australien. I detta forskningsprojekt har ett samarbete etablerats mellan IKV och Institutionen för medicin och hälsa och Avdelningen för omvårdnad, Linköpings universitet. I studierna har fokus legat på 1) systemiskt litteraturgenomgång, 2) att studera ’kritiska processer’ för att uppnå god vård inom kirurgisk vård 3) att beskriva rollutvecklingen till Avancerad specialistsjuksköterska samt 4) studera samspel mellan kompetens, lärande och yrkesroller i teamet.

Samarbete:

Forskare vid Avdelningen för omvårdnad, institutionen för medicin och hälsa, Linköpings universitet
Pia Yngman Uhlin, Avdelningen för omvårdnad, Institutionen för medicin och hälsa, Linköpings universitet
Susanne Kvarnström, Avdelningen för omvårdnad, Institutionen för medicin och hälsa, Linköpings universitet
Erebouni Arakelian, IKV

Personcentrerad vård och patientdelaktighet inom kirurgisk vård

Detta forskningsområde är en direkt fortsättning på avhandlingsarbetet (2011) och innefattar fler delprojekt. I en studie är syftet att utveckla ett instrument som kan användas i prevalensmätningar av patientdelaktighet på kirurgisk vårdavdelning.  I ett annat projekt är fokus på implementering av personcentread vård inom akutsjukvård.

Samarbete:

Lena Gunningberg, Institutionen för folkhälsa- och vårdvetenskap
Camilla Fröjd, IKV
Anna-Karin Gunnarsson IKV

Publikationer:

  1. Jangland E, Gunningberg L & Carlsson M (2009) Patients’ and relatives’ complaints about encounters and communication in health care: evidence for quality improvement. Patient Education and Counseling. 75;199-204
  2. Jangland E, Larsson J & Gunningberg L (2011). Surgical nurses’ different understandings of their interactions with patients: a phenomenographic study. Scandinavian Journal of Caring Sciences. 25(1)
  3. Jangland E (2011). The Patient − Health-professional Interaction in a Hospital Setting. Thesis, Acta Universitatis Upsaliensis, Uppsala
  4. Jangland E, Carlsson M, Larsson J & Gunningberg L (2012). Patients’ experiences of interactions with health professionals in a surgical setting – implications for the advancement of person-centred medicine. International Journal of Person Centered Medicine. 1: (4) 756-765.
  5. Jangland E, Carlsson M, Lundgren E & Gunningberg L (2012). The impact of an intervention to improve patient participation in a surgical care unit: A quasi-experimental study. International Journal of Nursing Studies 49(5) 528-538
  6. Jangland E, Becker D, Börjeson S, Doherty C, Gimm O, Griffith P, Johansson AK, Juhlin C, Pawlow P, Sicoutris C, Yngman-Uhlin P (2014). The development of a Swedish Nurse Practitioner Program – a request from clinicians and a process supported by US experience. Journal of Nursing Education and Practice, 4(2), 38-48.
  7. Andregård AC & Jangland E (2014). The tortuous journey of introducing the Nurse Practitioner as a new member of the health care team: a meta-synthesis. Scandinavian Journal of Caring Sciences. doi: 10.1111/scs.121
  8. Jangland E, Kitson A, Muntlin Athlin (2016). Patients with acute abdominal pain describe their experiences of fundamentals of care across the acute care episode: a multi – stage qualitative case study. Journal of Advanced Nursing, 72 (4), 791-801.
  9. Bernhoff K, Björck M, Larsson J, Jangland E. (2016) Patient Experiences of Life Years After Severe Civilian Lower Extremity Trauma With Vascular Injury. European Journal of Vascular and Endovascular Surgery.
  10. Jangland E, Nyberg B, Yngman-Uhlin P (2016). 'It's a matter of patient safety': understanding challenges in everyday clinical practice for achieving good care on the surgical ward - a qualitative study. Scandinavian Journal of Caring Sciences.
  11. Muntlin Athlin Å, Juhlin C, Jangland E (2016). Lack of existing guidelines for a large group of patients in Sweden: a national survey across the acute surgical care delivery chain. Journal of Evaluation In Clinical Practice.
  12. Yngman-Uhlin P, Klingvall E, Wilhelmsson M, Jangland E. Obstacles and opportunities for achieving good care on the surgical ward : nurse and surgeon perspective. Journal of Nursing Management. 2016;24(4):492-499.


Patientsäkerhet inom intensivvård

Forskningsledare: Camilla Fröjd, RN, PhD, senior lecturer

Patientsäkerhet är i hög grad i fokus idag inom hälso- och sjukvården. Vi har en förstärkt patientsäkerhetslag och ska inom vården arbeta aktivt med patientsäkerhet. Det är numera erkänt att hälso- och sjukvård, i likhet med till exempel flyget är att betrakta som en högrisk-organisation. Detta är extra giltigt för intensivvården, där komplexiteten i patientvården går att jämföras med komplexiteten piloter har att hantera i cockpit. Forskning inom området Human Factors and Ergonomics har visat att intensivvård kan betraktas utifrån en modell i fem delar: Teknik, Arbetsuppgifter, Miljö, Organisation och Personer. Varje enskild del i sig är komplex, och alla delarna samverkar. Det betyder att om förutsättningarna ändras i en av delarna, kommer de övriga delarna också att ändras. Samspelet dem emellan påverkar vårdens processer, t.ex. följsamhet till regler och riktlinjer, vilket i sin tur påverkar patientsäkerheten.

Intensivvårdssjuksköterskans vårdarbete betraktat utifrån ett ” högrisk-organisations perspektiv” är ett arbete som sker i en komplex miljö och med en hög kognitiv belastningen för sjuksköterskan.

Projektet är indelat i två faser. I Fas I är syftet att studera och analysera patientsäkerhet inom intensivvård med avseende på teknik, Arbetsuppgifter, Miljö, Organisation och Personer. I fas II är syftet att optimera patientsäkerheten inom intensivvård genom interventioner baserade på resultaten från fas I.

Projektet är ett samarbetsprojekt mellan Institutionen för kirurgiska vetenskaper, medicinska fakulteten och Institutionen för informationsteknologi, Teknisk-naturvetenskaplig fakultet.

Medlemmar i gruppen:
Anders Larsson, professor, Institutionen för kirurgiska vetenskaper
Anders Jonsson, docent, Institutionen för informationsteknologi
Johann Valtysson, MD, VO anestesi- och intensivvård, Akademiska sjukhuset


Teamarbete i anestesisjukvård

Forskningsledare: Erebouni Arakelian, RN, PhD



Mer forskning av sjuksköterskor vid IKV

Forskningen sker i samarbete med såväl läkare som andra sjuksköterskor, inom ramen för ordinarie forskargrupper. Forskningsprojekten är huvudsakligen kliniska studier. Fokus ligger på områden som exempelvis patientrelationer, arbetsmiljö och teamarbete.

Här presenteras vi en del av den forskning som pågår vid IKV. 

Neurologisk bedömning samt uppföljning av patienter som behandlats med hypotermi efter hjärtstopp

Huvudansvarig: Sten Rubertsson

Ing-Marie Larsson, PhD student, RN
Ewa Wallin, PhD student, RN

Aspects of the surgical team’s and patients’ perception of efficiency, and the recovery process after major abdominal surgery

Huvudansvarig: Haile Matheme

Erebouni Arakelian, RN, PhD 

Annual report 2016

Forskargrupperna vid IKV presenterar senaste årets forskning i en årsrapport, Annual report.

I rapporten finns artiklar som gruppen publicerat under de senaste tre åren. De allra senaste publikationerna liksom aldre publikationer kan sökas i DiVA.

Verksamma inom omvårdnadsforskning

Länk till universitetskatalogen, här finns alla medarbetare som är verksamma inom omvårdnadsforskning.