Endokrinkirurgi

RöntgenbildEndokrinkirurgiska forskningsgruppen studerar endokrina tumörers genetik, diagnostik och behandling. I kliniska studier relateras genetiska förändringar till sjukdomsförlopp med syfte att förbättra diagnostik och behandling vid endokrina tumörer.  

Kliniska och translationella studier av endokrina tumörer

Målsättningen med forskningen är bland annat att identifiera gener av betydelse för tumöruppkomst och progress, och därmed ge möjligheter till ny behandling. Vi studerar även epidemiologi och kliniskt utfall av behandling av endokrina tumörer samt vid benigna tyreoideasjukdomar.

Endokrina tumörer har tumörbiologiskt intresse på grund av ofta långdraget förlopp, och få specifika genetiska förändringar som kan relateras till varierande tumörbiologi. För flera endokrina tumörer kan histopatologi ofta inte särskilja elakartade endokrina tumörer, förhoppningen är att genetiska skillnader skall ge bättre underlag. Genetiska studier förväntas få stor betydelse för klinisk handläggning genom att prediktera prognos, och genetiska defekter kan komma att utnyttjas för ny terapi. Målsättningen är att identifiera tumörgener och andra prognostiska markörer av betydelse för olika endokrina tumörers uppkomst och progress, påvisa genförändringar med nya molekylära tekniker, och undersöka möjligheter för behandling mot tumörprogress. 

Biobank

Till hjälp för vår forskning har vi tillgång till en stor (>3000 prover) provsamling tillhörande Uppsala Biobank med vävnad och blod från patienter opererade för olika endokrina tumörer sedan >20 år tillbaka.

Binjure

Binjuremärgtumörer-Feokromocytom Binjurar

Forskningen kring feokromocytom och paragangliom har omfattar att med senaste sekvensningstekniker påvisa polymorfismer, mutationer, deletioner och insertioner i DNA, och relatera detta till kliniska fynd.  Framför allt studeras skillnader mellan maligna och benigna tumörer. Epigenetiska förändringar, fr. a metylering, har studerats. Vi deltar i flera internationella samarbeten avseende genetiken i dessa ovanliga tumörer, tex konsortium avseende SDHB-muterade paragangliom.

Binjurebarktumörer 

Ett arbete vi deltog i som publicerades i Science innebar ett genombrott för den genetiska kunskapen av binjurebarktumörer, i synnerhet de som producerar aldosteron och ger primär aldosteronism. Genen KCNJ5 är muterad i cirka 45% av fallen. Vi har i samarbete med Yale University kunnat påvisa ytterligare en gen som är muterad i några ytterligare aldosteronproducerande tumörer (CACNA1D), och även i kortisolproducerande adenom (PRKACA). Vi fortsätter våra ansträngningar att kartlägga de genetiska rubbningarna i dessa tumörer, även på RNA-nivå. Hela tiden kopplas fynden till kliniska data. En framtida plan är också att screena grupper av individer med hypertoni i avsikt att finna prevalensen av primär aldosteronism bland dessa. De maligna tumörerna studeras särskilt med samma metoder, för att påvisa genetiska signaturer. Vi arbetar också i nära samarbete med PET-centrum för att finna specifika tracers vid olika former av primär hyperaldosteronism.

Bisköldkörtel - Paratyroidea 

Studierna fokuserar för närvarande på i att förstå skillnader mellan benigna och maligna tumörer på molekylärbiologisk nivå. Således har proteiner och gener som HIC1, APC, EZH2 men även metylering och hydroxymetylering av genomet studerats. Sedan tidigare har vi påvisat att paratyroideatumörer uppvisar ett β-catenin överuttryck pga mutation i Wnt receptorn LRP5, ledande till påverkan på proliferationen.

Neuroendokrin tumör från tunntarm (TT-NET) 

Hormonproducerande TT-NET (tidigare midgut carcinoid) har studerats med nya molekylära tekniker. Vi har tidigare påvisat förekomst av en sannolik tumorsuppressorgen för TT-NET på kromosom 18q. Studier som utnyttjat expressionsarray, exomsekvensering och metyleringsarray för att påvisa karakteristika för mer eller mindre aggressiva tumörer har genomförts, och fortsatta studier pågår. Prognostiska markörer har identifierats såsom peritonealcarcinos, och SNP array, CNV analyser och ytterligare expressionsarrayer pågår. För närvarande studeras olika grupper avseende prognos med helgenomsekvensering för att finna ytterligare markörer. RNA-SEQ i färsk vävnad från operation utförs för att hitta uppkomstmekanismer i normala celler i tarmmukosan genom att jämföra dessa med tumörceller och få en mycket högupplöst bild (på cellnivå).

Illustration endokrinkirurgi

Pankreas NET 

Flera tidigare studier har undersökt genförändringar vid Pan-NET, och vi har i samarbete med Yale University påvisat mutation i YY1, en transkriptionsfaktor som orsaken till ca 40% av alla insulinom.  Transformeringen av normal endokrin pankreascell till tumör är i stort okänd och vi utför RNA-SEQ likt TT-NET ovan för att kunna identifiera dessa mekanismer.

Kliniska studier

Screening av hypertoniker i Värmland avseende hyperaldosteronism.

Prospektiv studie av laparoskopisk operation vid TT-NET.

Studier av behandling av levermetastaser vid Pan-NET i samarbete med Sahlgrenska Akademien.

Propensity-score matchad studie avseende överlevnad vid operation av primärtumör vid Pan-NET stadium IV i samarbete med Sahlgrenska och Harvard University.

Olika kliniska utfall i samband med tyroideaoperation studeras på populationsnivå, bla hypoparatyreodism.
 

Medarbetare 2020

Senior investigators
Per Hellman, professor, endokrinkirurg
Peter Stålberg, professor, endokrinkirurg
Olov Norlén, PhD, överläkare, docent

Disputerad kliniker
Tobias Åkerström (binjuretumörer)

Disputerad forskare
Elham Barazeghi

Forskningsingenjör
Birgitta Bondeson

Doktorander
Samuel Backman (TT-NET, binjuretumörer) 
Mathida Annebäck (Tyreoidea)
Josefine Kjaer (Pan-NET)
Branislav Klimacek (TT-NET) 
Isabella Silins (Hyperaldosteronism) 
Nikita Mahknov (Hyperaldosteronism) 

Samarbeten

Samarbeten pågår fortlöpande med andra grupper inom Akademiska sjukhuset: Uppsala Centre of Excellence for Endocrine Tumors.

Samarbete pågår också med i Sverige ffa med Sahlgrenska, internationellt med Groeningen, Harvard i Boston, Melbourne, Oxford och Sydney.

Senast uppdaterad: 2021-05-03