Lever-, gallgångs- och pankreaskirurgi (HPB-kirurgi)

Forskningsgruppsledare: Bengt Isaksson

Inom leverkirurgi bedrivs forskning inom följande specifika områden:

  • Timing av leverkirurgisk behandling av synkrona kolorektala levermetastaser (KRLM). Lever ingreppet kan ske före, samtidigt eller efter det kolorektala ingreppet och studierna utifrån olika patientkohorter (egna, tillsammans med Karolinska Universitetsjukhuset och nationellt) syftar till att bättre förstå vilka patientgrupper som lämpar sig bäst för de olika behandlingsalternativen utifrån både kort- och långtidsperspektiv.

  • Betydelsen av systemisk inflammation för långtidsprognosen för patienter med kolrektala levermetastaser studeras i samarbetsprojekt med Karolinska Universitetssjukhuset.

  • Betydelsen av att remittera patienter till MDK med leverkirurgisk kompetens. Resektionsfrekvens och överlevnad för patienter med KRLM studeras i regioner med olika remissmönster dessa patienter.

  • Vilka patienter tjänar på perioperativ kemoterapi för KRLM? I ett nationellt samarbetsprojekt studeras överlevnad med fokus på perioperativ kemoterapi utifrån nationella leverregistret med fokus på kända prognostiska faktorer som t ex tumörbörda.

  • Lönar det sig att behandla KRLM vid peritonelcarcinos? Överlevnad studeras hos dessa patienter som samtidigt behandlas för peritonealcarcinos och KRLM.

  • Effekten av neoadjuvant kemo på leverblodflöde. En klinisk experimentell studie som är en fortsättning på ett avhandlingsarbete. Olika typer av leverblodflöde studeras med MR före och efter neoadjuvant kemoterapi för patienter med KRLM.

  • ASAC. En nordisk randomiserad multicenterstudie som studerar överlevnad efter resektion av KRLM med eller utan tillägg av acetylsalicylsyra.

  • LIVIMM. Ett samarbetsprojekt med Karolinska Institutet som syftar till att studera vävnadsbundet immunförsvar i levern hos patienter med hepatocellulär eller cholangiocellulär cancer.

  • PVE-studien med PET-MR. I ett samarbete med BFC studeras med ny metodik leverregeneration efter portavensembolisering med fokus på blodflöde och leverfunktion.

  • QoL vid synkrona KRLM. I ett samarbetsprojekt med Universitetssjukhuset i Linköping studeras livskvalitet hos patienter med synkrona KRLM som genomgår olika behandlingsstrategier.

  • LIGRO-överlevnad och regeneration. En nordisk RCT av ALPPS vs konventionell tvåstegsoperation vid KRLM studerar överlevnad och leverregenerationsdynamik.

  • IRE av levertumörer. Irreversibel elektroporering, som är en ny och relativt oprövad ablationsteknik, studeras i en kohort av patienter med levertumörer, fr a med avseende på korttidsresultat.

  • Hepatocytisolering. I samarbete med Institutionen för farmakologi isoleras hepatocyter för in vitro-studier av bl a läkemedelsmetabolism.

  • Leverischemi och ultrstrukturella förändringar. Inom ett avhandlingsrojekt i samarbete med fr a enheten för patologi på Karolinska Universitetssjukhuset studeras effekten av blodfldesavstängning till levern med avseende på endotelceller och hepatocyters morfologiska dynamiska förändringar under varm ischemi och reperfusion.

  • TACE nationellt. Transarteriell kemoembolisering är ett behandlingsalternativ för patienter med hepatocellulär cancer. Överlevnad studeras inom ett nationellt samarbetsprojekt.

  • Behandling av HCC regionala skillnader. Behandlingsstrategierna för HCC är skiljer sig mellan olika regioner och dessa skillnader och ev konsekvenser för överlevnad studeras i ett nationellt samarbetsprojekt.

Pankreas- och gallgånkskirurgi bedrivs forskning inom följande specifika områden:

  • IRE vid lokalt avancerad pankreascancer. Inom ramen för ett avhandlingsarbete studeras kort- och llångstidseffekter av irreversibel elektroporering vid irresektabel pankreascancer.

  • Långtidseffekter av sfinkterotomi efter gallstenspankreatit. Ett avhandlingsarbete studerar dels långtidsprognos för patienter med gallstenspankreatid som genomgår sfinkterotomi som enda behandling. ERCP-orsakade perforationer på tarm eller gallgång med särskilt fokus på patienter som avlider till följd av dessa studeras utifrån GallRiks och slutenvårdsregistret.

  • Trippel SEMS-studie. En nationell RCT som jämför olika typer av endoskopiska gallgångsstentar som anläggs i palliativt syfte på patienter med irresektabel pankreascancer planeras. Studien är i uppstartsfasen.

  • NOR-PAC. En nordisk multicenterstudie som randomiserar mellan neoadjuvant kemoterapi och direkt kirurgi för patienter med resektabel pankreascancer.

  • Dränagestudier. I samarbete med Lund och Linköping startas två olika randomiserade studier studeras dels om bukdränage alltid behövs på lågriskpatienter, dels efter hur kort tid dränagen säkert kan avvecklas.

  • In-vitro-känslighet för cytostatika. I ett samarbete med onkologienheten studeras in vitro cytostatikakänslighet på tumörvävnad som isolerats från patienter med företrädesvis pankreascancer.

Som framgått ovan bedrivs flertalet studier i samarbete med andra enheter på sjukhuset eller universitetet. Många studier är också nationella eller nordiska samarbetsprojekt. 

Medlemmar i forskargruppen för HPB-kirurgi 2019

Bengt Isaksson, professor
Britt-Marie Karlsson, MD
Stefan Linder, docent
Jozef Urdzik, MD
Christopher Månsson, doktorand
Ann Langerth, doktorand
Petter Frühling, doktorand
Boris Bajic, läkare
Patric Ejder, medicine studerande