Kolorektal cancer

Kolorektal cancer (tjock- och ändtarmscancer), är den tredje vanligaste tumörsjukdomen i Sverige näst efter bröst- och prostatacancer med sina omkring 6 000 nya fall per år. Det är den sjukdom som, tillsammans med lungcancer, skördar flest liv årligen i cancer. Vid Uppsala universitet har vi forskartradition sedan mer än 30 år, där vi kliniskt studerat värdet av olika tilläggsbehandlingar vid behandling av kolorektal cancer. Det gäller bl a strålbehandling och cytostatika samt även utfallet av enbart kirurgi. Vi har också under flera år försökt att prognostisera utfallet med hjälp av mer sofistikerad undersökning av primärtumören.

Kirurgi är det enda sättet att säkert bli botad för sin tumör. Vid operationer tas en del av tjock- eller ändtarmen bort på ett standardiserat sätt, där blodförsörjningen till de tarmsegment som har tumören tas bort inklusive medföljande lymfkörtlar. Beroende på var tumören sitter och blodförsörjningen till tarmen tas olika längd av tjocktarmen bort. Sitter tumören mycket nära ändtarmen måste även slutmuskeln tas bort, varför patienten får en stomi (”påse på magen”) resten av livet. Beroende på tumörstadium varierar överlevnaden men i genomsnitt överlever hälften av alla patienter.

Det har en stor betydelse att identifiera tumörer i tjock och ändtarmen tidigt, vi deltar därför i screeningstudier i väntan på att ett beslut om en nationell screening för kolorektal cancer i Sverige.

Med tillägg av strålbehandling och cytostatika (”cellgift”) för avancerade tumörer kan man förbättra prognosen. I Uppsala har vi under årens lopp drivit ett flertal stora randomiserade studier, där vi utvärderat värdet av strålbehandling och cytostatika. Våra svenska strålbehandlingsstudier har förändrat synsättet på hur strålbehandling skall ges och överallt i världen ges nu strålbehandlingen före operation enligt den svenska modellen. På samma sätt har vi studerat cytostatikas roll och kunnat visa värdet av tidigt insatt cytostatika hos patienter med avancerad sjukdom. Vi har också studerat prognosen och försökt prediktera prognosen hos patienterna, vilket medfört att man kan välja ut de patienter som är i störst behov av att erhålla strålbehandling och/eller cytostatika.

Baserat på de kvalitetsregister vi har för kolorektal cancer i vår region samt i Sverige samt vår tumörbank försöker vi fortsättningsvis förfina och skräddarsy behandlingen för den enskilda patienten med kolorektal cancer. Vi har ett pågående kvalitetsarbete där det svenska kolorektalcancerregistret valideras och vi ändrar våra arbetsrutiner för att förbättra kvaitetsregistreringen. Vi har ett brett samarbete med patologen, onkologen och radiologen för att få en bra diagnos och behandling. Nya studier planeras och vi deltar i flera randomiserade studier, som i flertalet fall är initierade från Uppsala. Således är vår forskning starkt patientorienterad, där vi värderar utfallet av olika behandlingsalternativ. Vi arbetar i intimt samarbete med onkologiska kliniken vid Akademiska sjukhuset. Vi har tillsammans med onkologen drivit ett omfattande vetenskapligt och kliniskt utvecklingsarbete avseende värdet av preoperativ strålbehandling vid icke fixerade rektalcancrar samt preoperativ strålbehandling ibland i kombination med cytostatika vid fixerade rektalcancrar. Vidare har vi deltagit i utvecklingsarbete rörande adjuvant och palliativ behandling vid kolorektal cancer.

Sedan många år har vi samarbetat med institutionen för genetik och patologi på Rudbeckslaboratoriet med flera projekt med translationell forskning. Vi har nu även samarbete med HPR-projektet (Human Protein Research) inom kolorektal cancer.

Samtidigt bygger vi nu upp tillsammans med Umeå en translationell biobank och forskningsdatabas (U-CAN http://www.u-can.uu.se/), där vi försöker koppla resultatet till fynd i den enskilda individens tumör med mer sofistikerad molekylärbiologisk utvärdering av tumören.