Bilder från öronforskningen

Klicka på bilderna för att se dem i ett större format.
 

Immunhistokemi visar hörselnerven och de viktiga skillnader som existerar mellan djur och människa. Den röda färgen återspeglar förekomst av myelin, den gröna färgen visar nerverna. Notera att nervcellskropparna omges av myelin hos djur men inte hos människa. Detta har dramatiska konsekvenser för nervcellsdegeneration och förklarar sannolikt varför nervdövhet kan behandlas med cochleaimplantant.
Immunhistokemi visar hörselnerven och de viktiga skillnader som existerar mellan djur och människa. Den röda färgen återspeglar förekomst av myelin, den gröna färgen visar nerverna. Notera att nervcellskropparna omges av myelin hos djur men inte hos människa. Detta har dramatiska konsekvenser för nervcellsdegeneration och förklarar sannolikt varför nervdövhet kan behandlas med cochleaimplantant. Foto: Wei Lui

Mikrodissektion av ett humant öra sett nedifrån och från sidan. Hörselsnäckan har öppnats och man kan identifiera runda fönstret nedtill.
Mikrodissektion av ett humant öra sett nedifrån och från sidan. Hörselsnäckan har öppnats och man kan identifiera runda fönstret nedtill.

Mikrodissektion av ett humant öra sett nedifrån och från sidan. Hörselsnäckan har öppnats och man kan identifiera runda fönstret nedtill. Här har en Floating Mass Transducer (FMT) applicerats i den uppborrade nischen.
Mikrodissektion av ett humant öra sett nedifrån och från sidan. Hörselsnäckan har öppnats och man kan identifiera runda fönstret nedtill. Här har en Floating Mass Transducer (FMT) applicerats i den uppborrade nischen.

Plastavgjutningar av mänskliga hörselsnäckan. Bilder visar de uttalade variationer i anatomin som kan ses. Detta kan ha betydelse vid innerörekirurgi.
Plastavgjutningar av mänskliga hörselsnäckan. Bilder visar de uttalade variationer i anatomin som kan ses. Detta kan ha betydelse vid innerörekirurgi.

Svepelektronmikroskopi av humana cochlean. Snäckan har delats med ett rakblad efter urkalkning i Na-EDTA. Den vita ringen anger läget av spiralgangliet eller hörselneuron som försörjer hårceller i den nedre vindlingen (högfrekvensområdet). Vita ramen är uppförstorad i nästa bild.
Svepelektronmikroskopi av humana cochlean. Snäckan har delats med ett rakblad efter urkalkning i Na-EDTA. Den vita ringen anger läget av spiralgangliet eller hörselneuron som försörjer hårceller i den nedre vindlingen (högfrekvensområdet). Vita ramen är uppförstorad i nästa bild.

Högre förstoring av det inramade området från förra bilden. Hörselorganet kan ses vila på basilarmembranet. Membranet upptill kallas för Reissners membran och avgränskarscalavestibuli från endolymfarummet.
Högre förstoring av det inramade området från förra bilden. Hörselorganet kan ses vila på basilarmembranet. Membranet upptill kallas för Reissners membran och avgränskarscalavestibuli från endolymfarummet.

Immunhistokemi som visar lokalisationen av proteinet connexin 30 i lateralväggen i hörselsnäckan hos människa. Connexiner spelar roll för den elektrokemiska potentialen i innerörats vätskor. Den är helt avgörande för hörselorganets funktion. Mutationer i gen som kodar för dessa proteiner är en vanlig orsak till medfödd dövhet. Den blå färgen (DAPI) markerar cellkärnor.
Immunhistokemi som visar lokalisationen av proteinet connexin 30 i lateralväggen i hörselsnäckan hos människa. Connexiner spelar roll för den elektrokemiska potentialen i innerörats vätskor. Den är helt avgörande för hörselorganets funktion. Mutationer i gen som kodar för dessa proteiner är en vanlig orsak till medfödd dövhet. Den blå färgen (DAPI) markerar cellkärnor.  

Molekylära studier av det mänskliga hörselorganet. Genom konfokalmikroskopi som utförs på öronlaboratoriet på Öronklinikens forskningslaboratorium på Akademiska sjukhuset kan man studera enskilda proteiners uttryck i innerörat. Metoden ger också möjlighet att studera tredimensionellt den intracellulära distribution genom 3D-videorekonstruktion. Här ses uttryck av proteinerna connexin 26 (röd) samt connexin 30 (grön). Dessa anses viktiga för transporten av kaliumjoner efter den s.k. mekano-elektriska transduktionsprocessen i hårcellerna.
Molekylära studier av det mänskliga hörselorganet. Genom konfokalmikroskopi som utförs på öronlaboratoriet på Öronklinikens forskningslaboratorium på Akademiska sjukhuset kan man studera enskilda proteiners uttryck i innerörat. Metoden ger också möjlighet att studera tredimensionellt den intracellulära distribution genom 3D-videorekonstruktion. Här ses uttryck av proteinerna connexin 26 (röd) samt connexin 30 (grön). Dessa anses viktiga för transporten av kaliumjoner efter den s.k. mekano-elektriska transduktionsprocessen i hårcellerna.

Svepelektronmikroskopi av det mänskliga hörselorganet. De blå cellerna är yttre hårceller och de röda cellerna är inre hårceller. Sammantaget finns 15 000 hårceller varav ca 3400 utgörs av inre hårceller. Endast dessa celler är kopplade till nervtrådar som förlöper upp till hjärnan. De yttre 12000 hårcellerna innehåller proteinet prestin. Det kan ses som ett rött band i cellens vägg på bilden bredvid. Härvid används konfokalmikroskopi. Hårcellens cytoplasma har färgats med markören parvalbumin (grön).
Svepelektronmikroskopi av det mänskliga hörselorganet. De blå cellerna är yttre hårceller och de röda cellerna är inre hårceller. Sammantaget finns 15 000 hårceller varav ca 3400 utgörs av inre hårceller. Endast dessa celler är kopplade till nervtrådar som förlöper upp till hjärnan. De yttre 12000 hårcellerna innehåller proteinet prestin. Det kan ses som ett rött band i cellens vägg på bilden bredvid. Härvid används konfokalmikroskopi. Hårcellens cytoplasma har färgats med markören parvalbumin (grön).

Skriv ut