Facialisnervens sjukdomar, Bell’s pares

Varje år insjuknar 3 000 personer i Sverige med en akut ensidig ansiktsförlamning eller så kallad perifer facialispares. I de flesta fall är orsaken till paresen okänd, Bells pares. I vår stora skandinaviska undersökning av 829 Bells pares patienter, publicerad i Lancet Neurology 2008, påvisades en positiv behandlingseffekt av kortison. Studien var under åren 2010 till 2013 grunden för tre avhandlingsarbeten och senast publicerades en artikel om utvecklingen av synkinesier (medrörelser) vid Bells pares (Clin Otolaryngol 2017). 

De skalor som läkaren använder för att gradera facialisparesens svårighetsgrad mäter inte patientens bedömning av paresen och inte heller livskvaliteten. I de två mätinstrumenten, Facial Disability Index (FDI) och Facial Clinimetric Evaluation scale (FaCE), värderar patienten paresen liksom livskvaliteten. I en pågående undersökning av 100 konsekutiva patienter med Bells pares evalueras de två sistnämnda skalorna. Studien genomförs i samarbete med med dr Elin Marsk och professor Malou Hultcrantz, ÖNH-kliniken Karolinska universitetssjukhuset.

Det finns inga större långtidsuppföljningsstudier avseende effekten av kortison- och/eller antiviral behandling vid Bells pares. I denna undersökning följs därför de patienter som ingick i den stora skandinaviska Bells paresstudien (åren 2001-2007), 10 till 15 år efter insjuknandet avseende långtidseffekten av medicinsk behandling vid sjukdomen. Studien genomförs i samarbete med med dr Elin Marsk och professor Malou Hultcrantz, ÖNH-kliniken, Karolinska universitetssjukhuset, med dr Mervi Kanerva, ÖNH-kliniken Helsingfors universitetssjukhus, med dr Sara Axelsson, ÖNH-kliniken, Helsingborgs lasarett.

Positron emission tomografi (PET) i kombination med hög-Tesla magnetkamera (PET-MR) ger möjlighet att studera områden med ökad metabolism som tyder på inflammation och svullnad. I studien har undersökts 8 patienter med svår Bells pares och 2 patienter med herpes zoster oticus med PET-MR inom 10 dagar efter insjuknandet – analys av bilder har påbörjats och målet är att erhålla en ökad kunskap om orsaken till Bells pares. Undersökningen sker i samarbete med professor Håkan Ahlström och dr Anna Grabowska, bild- och funktionsmedicinskt centrum.

I syfte att förbättra resultaten vid funktionell rekonstruktion av facialisnerven, främst leendet, studeras samaktiviteten mellan facialisnerven och givarnervmusklerna (V, XI och XII) med neurofysiologi (EMG) och funktionell magnetkamera (fMR) på 10 friska forskningspersoner. Studien sker i samarbete med docent Andres Rodriguez och dr David Jensson, plastikkirurgiska kliniken, docent Johan Wikström, bild- och funktionsmedicinskt centrum och professor Roland Flink, avdelningen för neurofysiologi.

Forskningsgruppens medlemmar 2020
Lars Jonsson, docent
Nina Bylund, dr
P-O Eriksson, med dr
David Jensson, med dr
Andres Rodriguez, docent

Ekonomiskt stöd
Akademiska sjukhusets ALF-medel, Landstinget i Uppsala läns FoU-medel och Stiftelsen Acta Otolaryngologica.