Brännskadevård, Forskningsenheten vid Brännskadecentrum

Projektledare: Fredrik Huss

En brännskada är en bra modell för att förstå reaktionen på ett allvarligt trauma, sett från ett kort såväl som ett långt perspektiv. Den katastrofala erfarenheten av att drabbas av omfattande brännskador påverkar alla större integrerande system i kroppen (dvs. nerv, endokrina, immun, mfl). Den akuta fasen kännetecknas av en relativt intensiv och snabb utveckling av ett fysiologiskt inflammatoriskt svar, inte bara i den omedelbara närheten av skadad vävnad utan också i ett generaliserat syndrom av systemisk inflammation, som i allmänhet är proportionell mot storleken på skadan. I de svåraste fallen kan det leda till cirkulatorisk chock, organdysfunktion och död.

Det är uppenbart att brännskadevård är starkt multifaktoriell och interprofessionell och spänner från enkel sårvård till avancerad vävnadsteknik/vävnadsodling, från intensivvård till psykosocialt stöd.

FEBC - Forskningsenheten vid brännskadecentrum

FEBC utgör ett ”paraply” för (pre-)klinisk forskning på brännskador och resultatet efter brännskador. Det är uppdelat i moduler som innehåller de viktigaste delarna av behandlingsprocesserna för brännskador:

  • Motståndskraft och sårbarhet (Psykiatri-Omvårdnad-Morbiditet-Psykologi-Adaptation)
  • AnIVA (Intensivvårdsrelaterad forskning)
  • Kirurgi/sårläkning
  • Prevention (Inkl. epidemiologi)
  • Rehabilitering
  • Familjeperspektivet
  • Patienttillfredsställelse


Några av de pågående projekten beskrivs nedan.

Nosokomiala infektioner orsakade av S. aureus i brännskadepatienter

Staphylococcus aureus är en bakterie som normalt förekommer i cirka 30 % av befolkningen och koloniserar näsa, mun, armhåla och ljumske, utan att nödvändigtvis orsaka infektion.

Brännskadepatienter representerar väsentligen en normalpopulation men där skadan i sig utgör en grogrund för etableringen av infektioner och därmed en sekundär påverkan på det immunologiska försvaret. Sepsis och allvarliga sårinfektioner på grund av S. aureus är mycket vanligt hos brännskadepatienter. Enligt andra studier lider 50-60 % av patienter med stora brännskador av infektioner orsakade av S. aureus.

Om infektionen är nosokomial eller orsakas av patientens egen normalflora har aldrig undersökts fram till nu.

Artificiell intelligens och datorbedömning för diagnostik och kliniskt beslutsfattande: Applikationer för bedömning av brännskador och hudförändringar

Syftet är att undersöka användningen av artificiell intelligens (AI), maskininlärning (ML) och bildbehandling i syfte att generera dels ett beslutsstöd och dels en möjlighet till automatisering av beslutsprocessen.

Nutritionens betydelse efter mindre brännskador

Syfte: Att studera nutritionens betydelse efter mindre brännskador (omfattande mindre än 20 % av kroppsytan).

Hypotes: Adekvat nutritionsstatus (adekvat energi- och proteinintag samt viktstabilitet) efter en mindre brännskada leder till bättre resultat (snabbare tid till sårläkning, färre infektioner).

Signifikans: Nutritionens betydelse efter mindre brännskador är relativt outforskat. Genom att identifiera energi- och proteinbehov kan vi som kliniker få vägledning hur vi bättre ska behandla denna patientgrupp i framtiden. Eftersom nutritionsstatus och frekvens av malnutrition efter mindre brännskador är dåligt studerat kan resultat från denna studie ge vägledning om nutritionsscreening kan vara ett framtida verktyg för att identifiera patienter i behov av fortsatt nutritionellt omhändertagande efter mindre brännskador.

Återupplivning de första 24 timmarna. Användningen av ett protokoll för att förbättra anslutning till en vätskebehandlingsalgoritm.

En algoritm för vätsketillförsel har utvecklats och efterlevnad och resultat av algoritmen studeras.

Återupplivning de första 24 timmarna

Användningen av ett protokoll för att förbättra anslutning till en vätskebehandlingsalgoritm. En algoritm för vätsketillförsel har utvecklats och efterlevnad och resultat av algoritmen studeras.

 (Bio-)-markörer för infektion och sepsis

Flera studier har visat procalcitonin (PCT) varandes en god markör för (tidig) påvisning av sepsis. Liksom för andra biomarkörer (CRP, LPK, mfl) är specificiteten och sensitiviteten dock ifrågasatt vid brännskada. Brännskadepatienters kraftiga, systemiska, inflammatoriska reaktion på skadan gör att symtomen/fynden är väsentligen de samma som för allvarlig infektion eller sepsis. Detta gör att diagnostik av sepsis hos brännskadade är oerhört svår. Syftet med denna studie är att undersöka PCTs temporala förlopp och korrelation till andra biomarkörer och kliniska fynd vid brännskada.

Epidemiologi

Varje år dör över 300 000 människor i världen av brännskador, och cirka 90 % av brännskador förekommer i länder med låg- och medelinkomsttagare. Sjukligheten efter stora brännskador är ofta betydande och vanligen förknippad med minskad livskvalitet. Äldre skandinaviska undersökningar har visat att cirka 0,4 % av befolkningen söker läkarvård för brännskador varje år. Med den nuvarande befolkningen i Sverige skulle detta extrapolera till cirka 38 000 brännskador som behandlas varje år. I flera projekt och ur olika aspekter undersöker vi epidemiologin av brandrelaterade skador och dödsfall i Sverige.

Medlemmar i FEBC under 2023 
Morten Kildal, MD, PhD, Associate Professor, Department of Surgical Sciences, Plastic Surgery, and Burn Center Department of Plastic and Maxillofacial Surgery, Uppsala University Hospital 
Fredrik Huss, MD, PhD, Associate Professor, Department of Surgical Sciences, Plastic Surgery and Burn Center, Department of Plastic and Maxillofacial Surgery, Uppsala University Hospital 
Romans Elvihs, MD, Senior intensivist, Burn Center, Department of Plastic and Maxillofacial Surgery, Uppsala University Hospital 
Eva Tano, PhD, Microbiologist, Department of Medical Sciences, Section of Clinical Bacteriology 
Miklós Lipcsey, MD, PhD Department of Surgical Sciences, Anesthesiology and Intensive Care
Mia Furebring, MD, PhD Department of Medical Sciences, Section of Infectious Diseases 
Marie Lindblad, PhD, RN, Research nurse,  Burn Center, Department of Plastic and Maxillofacial Surgery, Uppsala University Hospital 
Thomas Tängdén, MD, PhD Department of Medical Sciences, Section of Infectious Diseases
Anders Jonsson, Bsc, Div of Risk Management, Department of Environmental and Life Sciences, Karlstad University
Jian Fransén, MD, PhD-student. Dept of Surgery, Västerås Hospital and Department of Surgical Sciences, Plastic Surgery, Uppsala University
Josefin Dimander, Nutritionist, PhD-student, Burn Center Department of Plastic and Maxillofacial Surgery, Uppsala University Hospital and Department of Surgical Sciences, Plastic Surgery, Uppsala University
Sara Enblom, Occupational therapist, PhD student, Burn Center Department of Plastic and Maxillofacial Surgery, Uppsala University Hospital and Department of Surgical Sciences, Plastic Surgery, Uppsala University

Myndigheter som stödjer arbetet/Finansiering

MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap)
Uppsala Universitetssjukhus (ALF)

Senast uppdaterad: 2023-06-14