Brännskadevård

Projektledare: Fredrik Huss

En brännskada är en bra modell för att förstå reaktionen på ett allvarligt trauma, sett från ett kort såväl som ett långt perspektiv. Den katastrofala erfarenheten av att drabbas av omfattande brännskador påverkar alla större integrerande system i kroppen (dvs. nerv, endokrina och immun). Den akuta fasen kännetecknas av en relativt intensiv och snabb utveckling av ett fysiologiskt inflammatoriskt svar, inte bara i den omedelbara närheten av skadad vävnad utan också i ett generaliserat syndrom av systemisk inflammation, som i allmänhet är proportionell mot storleken på skadan. I de svåraste fallen kan det leda till cirkulatorisk chock, organdysfunktion och död.

Det är uppenbart att brännskadevård är starkt multifaktoriell och multiprofessionell och spänner från enkel sårvård till avancerad vävnadsteknik/vävnadsodling, från intensivvård till psykosocialt stöd.

UPPSALA BURN RESEARCH PROGRAM

Uppsala Burn Research Program är ett paraply för (pre-)klinisk forskning på brännskador och resultatet efter brännskador. Det är uppdelat i moduler som innehåller de viktigaste delarna av behandlingsprocesserna för brännskador:

  • Motståndskraft och sårbarhet (Psykiatri-Omvårdnad-Morbiditet-Psykologi-Adaptation)
  • AnIVA (intensivvårdsrelaterad forskning)
  • Kirurgi/sårläkning
  • Prevention (Inkl. epidemiologi)
  • Rehabilitering
  • Familjeperspektivet
  • Patienttillfredsställelse


Några av de pågående projekten beskrivs nedan.

Nosokomiala infektioner orsakade av S. aureus i brännskadepatienter

Staphylococcus aureus är en bakterie som normalt förekommer i cirka 30 % av befolkningen och koloniserar näsa, mun, armhåla och ljumske, utan att nödvändigtvis orsaka infektion.

Brännskadepatienter representerar väsentligen en normalpopulation men där skadan i sig utgör en grogrund för etableringen av infektioner och därmed en sekundär påverkan på det immunologiska försvaret. Sepsis och allvarliga sårinfektioner på grund av S. aureus är mycket vanligt hos brännskadepatienter. Enligt andra studier lider 50-60 % av patienter med stora brännskador av infektioner orsakade av S. aureus.

Om infektionen är nosokomial eller orsakas av patientens egen normalflora har aldrig undersökts fram till nu.

Artificiell intelligens och datorbedömning för diagnostik och kliniskt beslutsfattande: Applikationer för bedömning av brännskador och hudförändringar

Syftet är att undersöka användningen av artificiell intelligens (AI), maskininlärning (ML) och bildbehandling i syfte att generera dels ett beslutsstöd och dels en möjlighet till automatisering av beslutsprocessen.

Nutritionens betydelse efter mindre brännskador

Syfte: Att studera nutritionens betydelse efter mindre brännskador (omfattande mindre än 20 % av kroppsytan).

Hypotes: Adekvat nutritionsstatus (adekvat energi- och proteinintag samt viktstabilitet) efter en mindre brännskada leder till bättre resultat (snabbare tid till sårläkning, färre infektioner).

Signifikans: Nutritionens betydelse efter mindre brännskador är relativt outforskat. Genom att identifiera energi- och proteinbehov kan vi som kliniker få vägledning hur vi bättre ska behandla denna patientgrupp i framtiden. Eftersom nutritionsstatus och frekvens av malnutrition efter mindre brännskador är dåligt studerat kan resultat från denna studie ge vägledning om nutritionsscreening kan vara ett framtida verktyg för att identifiera patienter i behov av fortsatt nutritionellt omhändertagande efter mindre brännskador.

Återupplivning de första 24 timmarna. Användningen av ett protokoll för att förbättra anslutning till en vätskebehandlingsalgoritm.

En algoritm för vätsketillförsel har utvecklats och efterlevnad och resultat av algoritmen studeras.

Återupplivning de första 24 timmarna

Användningen av ett protokoll för att förbättra följandet av  en vätskebehandlingsalgoritm.

En algoritm för vätsketillförsel har utvecklats och efterlevnad och resultat av algoritmen studeras.

Smärta hos intensivvårdspatienter, subjektiva aspekter och objektiva parametrar

En studie av objektiva parametrar som korrelerar till patienternas beskrivning av smärtupplevelse för att utveckla ett protokoll för att använda objektiva parametrar i sederade patienter för behandling av smärta.

Väteperoxid och andra markörer av svår sepsis och septisk chock

Syftet med studien är att mäta väteperoxid, glutation och andra biomarkörer hos patienter med svår sepsis och septisk chock och betydande brännskador. Koncentrationerna av väteperoxid och glutation kommer att mätas över tid under flera dagar för att undersöka variabiliteten av dessa markörer samt hur dessa markörer påverkas av sedvanlig behandling. Inflammatoriska mediatorer i blodet kommer också att analyseras. Korrelation med SOFA och SAPS 3 poäng, som är kliniska markörer för infektionens allvarlighetsgrad och 28 dagars mortalitet efter insjuknandet kommer att undersökas. De septiska patienternas biomarkörer kommer att jämföras med brännskadepatienternas i syfte att undersöka eventuella skillnader mellan SIRS ± sepsis och brännskador.

Epidemiologi

Varje år dör över 300 000 människor i världen, och cirka 90 % av brännskador förekommer i länder med låg- och medelinkomsttagare. Sjukligheten efter stora brännskador är ofta betydande och vanligen förknippad med minskad livskvalitet. Äldre skandinaviska undersökningar har visat att cirka 0,4 % av befolkningen söker läkarvård för brännskador varje år. Med den nuvarande befolkningen i Sverige skulle detta extrapolera till cirka 38 000 brännskador som behandlas varje år. I flera projekt och ur olika aspekter undersöker vi epidemiologin av brandrelaterade skador och dödsfall i Sverige.

Tarmfloran i brännskadepatienter

En studie av tarmfloran, närvaron av resistenta tarmbakterier och effekten av faecestransplantation hos patienter med svåra brännskador.

Denna studie undersöker:

  1. tarmflorans sammansättning och förekomsten av resistenta tarmbakterier hos patienter som tagits in till vårt brännskadecenter.
  2. om tarmfloran och förekomst av resistenta bakterier förändras under sjukhusvistelse.
  3. förhållandet mellan den givna antibiotikabehandlingen och tarmfloran liksom risken för resistensutveckling
  4. om faecestransplantation utförd efter avslutad behandling har en gynnsam effekt på patientens tarmflora och risk för transport av resistenta bakterier på längre sikt.
     

Medlemmar i programmet under 2018 
Morten Kildal, MD, PhD, Associate Professor, Department of Surgical Sciences, Plastic Surgery, and the Burn Center Department of Plastic- and Maxillofacial Surgery, Uppsala University Hospital 
Fredrik Huss, MD, PhD, Associate Professor Department of Surgical Sciences, Plastic Surgery and the Burn Center, Department of Plastic- and Maxillofacial Surgery, Uppsala University Hospital 
Caisa Öster, RN, PhD, Senior Lecturer, Department of Neuroscience, Psychiatry 
Josefin Sveen, PhD, Department of Neuroscience, Psychiatry 
Filip Fredén, MD, PhD, Dept of Surgical Sciences, Anesthesiology and Intensive Care and the Burn Center, Department of Plastic- and Maxillofacial Surgery, Uppsala University Hospital 
Eva Tano, PhD, Microbiologist, Department of Medical Sciences, Section of Clinical Bacteriology 
Aida Pleasan, MD, PhD Department of Surgical Sciences, Anesthesiology and Intensive Care 
Miklós Lipcsey, MD, PhD Department of Surgical Sciences, Anesthesiology and Intensive Care
Mia Furebring, MD, PhD Department of Medical Sciences, Section of Infectious Diseases 
Hanna Monteélin, MD, PhD-student Department of Medical Sciences, Section of Infectious Diseases
Ilaria Tocco-Tussardi, MD Burn Center, Department of Plastic- and Maxillofacial Surgery, Uppsala University Hospital 
Marie Lindblad, RN, Research nurse Burn Center, Department of Plastic- and Maxillofacial Surgery, Uppsala University Hospital 
Thomas Tängdén, MD, PhD Department of Medical Sciences, Section of Infectious Diseases
Anders Jonsson, Bsc, Div of Risk Management, Department of Environmental and Life Sciences, Karlstad University
Jian Fransén, MD, PhD-student. Dept of Surgery, Västerås Hospital and Department of Surgical Sciences, Plastic Surgery
Josefin Dimander, Nutritionist, PhD-student, the Burn Center Department of Plastic- and Maxillofacial Surgery, Uppsala University Hospital 
 

Myndigheter som stödjer arbetet/Finansiering

MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap)
Uppsala Universitetssjukhus (ALF)
Det svenska Läkaresällskapet (SLS)
Personskador till följd av bränder

Forskningsrapport

Vår studie tTillsammans med Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap utförde vi projektet: , ”Svåra skador och dödsfall till följd av brand”., är nu klar. Den är publicerad på MSBs hemsida.

Den epidemiologiska kunskapen om, och omfattningen av, personskador orsakade av eld och rök (såväl lindriga som svåra och dödliga) är otillräcklig. Målet med denna studie, som genomförts av Institutionen för Kirurgiska vetenskaper vid Uppsala universitet i samverkan med MSB, har varit att sammanställa tillgänglig data över skador som kan kopplas till en brand under 2010 och lyfta fram särskilt utsatta grupper. Detta för att skapa en epidemiologisk kunskapsbas som kan ligga till grund för preventionsarbete och vidare forskning

År 2010 skadades minst 1 400 personer i samband med brand. Omkring 50 % skadades så svårt att de krävde sjukhusvård eller avled. Ungefär hälften fick brännskador i huden, men nästan lika många skadades av giftig rök eller gas. Män hade generellt ytligare hudskador men var ändå i majoritet bland skadade och döda. En annan utsatt grupp var äldre över 60 år, vanligen kvinnor, som oftare ådrog sig fullhudsskador. Medelåldern bland skadade kvinnor var generellt högre än männens.

Beskrivningen och analysen av skadade och avlidna till följd av exponering för rök och eld bygger på information från Socialstyrelsens patient- och dödsorsaksregister, räddningstjänstens insatsdata och MSBs dödsbrandsdatabas. Matchningen mellan de register som använts i denna studie har brustit på flera punkter För att i framtiden sammanställa epidemiologisk data över skadade i brand behövs ett tillförlitligt och rikstäckande brandskaderegister. Sannolikt är vägen via nationellt kvalitetsregister den mest fruktsamma. Utmaningen däri (utöver skapande och underhåll av registret) ligger i att få kopplingen till insatsrapporterna fungerande, vilket i praktiken torde förutsätta registrering av personnummer i samband med räddningsinsatsen.

För att skapa enhetlighet behövs också en tydlig definition av lätt respektive svår skada. I nuläget råder stor skillnad mellan räddningstjänstens och sjukvårdens bedömningar av skador. Innebörden av begreppet skada har flera dimensioner, vilket försvårar gränsdragningen mellan lätt och svår. En möjlighet att definiera skada, som får anses rimlig i detta fall, är att göra en uträkning med hjälp av ICISS som bygger på diagnoskoder i patientregister.

Här finns rapporten i sin helhet att ta del av.