Kvalitetsregister

Professor Elisabeth Ståhle

Historik

Historiskt sett härrör kirurgiska kvalitetsregister från Amory Codman, som var en framgångsrik kirurg vid Harvarduniversitetet i USA, i början av 1900-talet. Han kämpade för idén att läkarna måste följa upp slutresultatet av behandlingen av varje patient. Han kallade detta »the end result idea«. Codman lade också, tillsammans med Florence Nightingale, grunden för det vi idag kallar kunskapsbaserad (evidensbaserad) vård. Båda var pionjärer när det gällde att använda mätning, statistik och resultatuppföljning för att förbättra vården.

Thoraxklinikens dåvarande chef Adar Hallén startade i mitten av 1970-talet en databas vid thoraxkirurgiska kliniken, Akademiska sjukhuset. Därmed var kliniken en av de första i Sverige att starta ett kvalitetsregister. Adar Hallén hade visionen att registret skulle användas aktivt på alla nivåer för löpande lärande, förbättring, ledning och utvärdering av framförallt hjärtoperationer. Registret har successivt utvidgats och omfattar idag samtliga patienter som genomgår en operation eller annan intervention vid kliniken.

Tack vare Adar Halléns arbete kan vi idag studera resultat över ett perspektiv på 30 till 40 år. Databasen utgör ett fundament för vår kliniska forskning och kompletteras av klinisk patientnära forskning samt experimentell forskning i samarbete med övriga experter inom och utanför Uppsala.

Thoraxklinikens kvalitetsregister 2011

Kvalitetsregistren möjliggör lärande och ständigt förbättringsarbete, de utgör en nödvändig ingrediens i ett modernt hälso- och sjukvårdssystem. Data i registren kan dels användas i den dagliga verksamheten men också, givet att indata är av hög kvalitet, användas för klinisk forskning.

Sedan 1980 finns på kliniken en kvalitets- och forskningsdatabas som har utvecklats från att endast omfatta öppen hjärtkirurgi till idag samtliga planerade operationer. I registret ingår information kring patientens sjukhistoria, sjukdom och symtom, eventuell operation eller annan åtgärd samt uppgifter om det postoperativa förloppet. Kliniskt används registret till att övervaka patientflöden, kvalitet och produktion. Det är viktigt att insamlade data är korrekta, och kvaliteten har utvärderats flera gånger, oftast som led i forskningsprojekt.

Kvalitetsregistren möjliggör kunskap om vilken långtidseffekt en operation innebär och därmed även möjlighet att förbättra underlaget inför beslutet om hjärtoperation. Informationen kan också förbättra operations- och anestesimetoder och långsiktigt omhändertagande. Exempel på frågeställningar som studerats är behovet av uppföljning av kardiolog efter hjärtmuskelskada/ hjärtinfarkt i samband med operationen liksom behovet av sekundärprevention med läkemedel som vid andra hjärtinfarkter. En annan frågeställning är vilket behov patienter med postoperativt förmaksflimmer har av antiarytmika och/eller antikoagulation och i så fall hur länge.

Senast uppdaterad: 2021-02-10