Barnanestesi och perioperativ medicin

Koordinator: Peter Frykholm, Docent vid Institutionen för kirurgiska vetenskaper, sektionen för anestesiologi och intensivvård, e-post: peter.frykholm@surgsci.uu.se.

Vårt forskningsområde är ”outcome”, alltså hur barn påverkas av genomgången anestesi, hur vi bäst förebereder barn för anestesi, samt luftvägshantering, ventilation och andningsmekanik under anestesi och intensivvård. Vi fokuserar aktivt på fyra huvudspår.

Det första spåret är fasta inför operation. Vi undersöker risken för att mat är kvar i magen vid olika fastetider och matmängder, samt risken för pulmonell aspiration vid tillämning av olika fasteregler. Målet är att bidra till en bred och solid evidensbas för nya riktlinjer för optimal preoperativ fasta för klar dryck, flytande föda samt fast föda.

Det andra spåret är ”outcome” – utfall – efter barnanestesi i vid bemärkelse. Vi samarbetar med Barn- och babylab på Psykologiska institutionen, Uppsala Universitet, Institutionen för klinisk neurovetenskap/Psykologi, Karolinska Institutet samt internationella barnanestesiorganisationer som Europeiska barnanestesiföreningen och Safetots.

En målsättning är att använda den teknologi för att utvärdera spädbarns kognitiva utveckling genom detektion av ögonrörelser som Barn- och babylab har utvecklat, för att undersöka anestesins effekter små barns hjärnor med ett övergripande mål att utveckla säkrast möjliga anestesimetoder. En annan målsättning är att undersöka effekterna av fysiologiska förändringar och händelser under anestesi på förekomsten av postoeprativa beteendeförändringar.

Det tredje spåret bygger på användning av de non-invasiva teknikerna Opto-elektronisk pletysmografi (OEP), Forced Oscillation Technique (FOT), och på senare tid Elektrisk impedanstomografi (EIT) för att monitorera lungfunktionen under under och efter anestesi och intensivvård. Målsättningarna är att utveckla strategier för optimering av övertrycksandning och studera alternativa metoder för syresättning och ventilation som hög frekvent jetventilation och apnoeisk oxygenering med fokus på flera områden som preoxygenering och immobilisering av lungorna för t ex strålbehandling.

Vi har sedan länge ett nära samarbete med medicinsk ingenjörsforskning vid Milanos tekniska högskola, Politecnico di Milano, som har uppfunnit OEP, utvecklat FOT och medverkat vid en rad prekliniska och kliniska projekt på Hedenstiernalab och Akademiska Sjukhuset.

Det fjärde spåret är luftvägshantering. Målsättningen är att förbättra verktygen för optimal luftvägshantering vid anestesi och intensivvård av både barn och vuxna. Vi har varit en ledande kraft i utvecklingen av nya riktlinjer för svår luftväg i Sverige.

Våra bidrag till vetenskapsområdet

1.

Vi publicerade en kvalitetsstudie av 10000 barnanestesier med tillämning av en prefasteregim som underlättar minimering av fasta före anestesi. Den blev startskottet för en internationell utveckling för att minska fastetiderna utan att öka risken för pulmonell aspiration. Vi är aktiva i den uppdragsgrupp som utarbetar nya evidensbaserade riktlinjer för preoperativ fasta hos barn, i Europeiska anestesiföreningens (ESAIC) regi.

  • Low incidence of pulmonary aspiration in children allowed intake of clear fluids until called to the operating suite. Andersson H, Zarén B, Frykholm P. Paediatr Anaesth 2015:25(8):770-777.

  • Introducing the 6-4-0 fasting regimen and the incidence of prolonged preoperative fasting in children. Andersson H, Hellström PM, Frykholm P. Paediatr Anaesth 2018:28(1):46-52.

2.

Vi har flera pågående studier inom området utfall efter barnanestesi men de har bromsats på grund av Covid-19-pandemin. Under tiden har vi satt upp ett projekt för att studiera effekterna av pandemin på barnanestesi- och kirurgi på nationell nivå, med användning av Svenskt Perioperativt Register (SPOR).

  • The Covid-19 pandemic first wave in Sweden: a national registry study of the effects on pediatric anesthesia and surgery. Melander S, Almström J, Enlund G, Frykholm P. Submitted to Paediatric Anaesthesia

3.

Vi har varit bland de första att använda OEP och FOT för PEEP-optimering vid anestesi och experimentell lungskada. Forskningen har bidragit till utvecklingen av monitoreringsteknologier som inkorporerats i kommersiella ventilatorer. Vi fortsätter med undersökningar av diafragmas funktion och andningsmekanik vid fysiologiska och patofysiologiska tillstånd.

Vi har även använt OEP för att undersöka jetventilation och apnoeisk oxygenering för immobilisering av lungorna och studerar olika aspekter av syrgastillförsel via högflödesgrimma.

  • Lung recruitment assessed by total respiratory system input reactance. Dellaca RL, Andersson Olerud M, Zannin E, Kostic P, Pompilio PP, Hedenstierna G, Pedotti A, Frykholm P. Intensive Care Med 2009:35(12):2164-72.

  • Positive end-expiratory pressure optimization with forced oscillation technique reduces ventilator induced lung injury: a controlled experimental study in pigs with saline lavage lung injury. Kostic P, Zannin E, Andersson Olerud M, Pompilio PP, Hedenstierna G, Pedotti A, Larsson A, Frykholm P, Dellaca RL. Crit Care 2011:15(3):R126.

  • Specific anesthesia-induced lung volume changes from induction to emergence: a pilot study. Kostic P, LoMauro A, Larsson A, Hedenstierna G, Frykholm P, Aliverti A. Acta Anaesthiol Scand 2018: Mar;62(3):282-292.

4.

Vi har utvecklat ett helt nytt kognitivt hjälpmedel för hantering av svår luftväg och har varit aktiva i utvecklingen och publiceringen av flera nya svenska riktlinjer för svår luftväg (www.sfai.se/Riktlinjer). Vi har ifrågasatt den vanligen förekommande praktiken att provventilera före muskelrelaxation och studerar effekterna av denna praxis.

  • The impaired diaphragmatic function after bilateral lung transplantation: A multifactorial longitudinal study. LoMauro A, Righi I, Privitera E, Vergari M, Nigro M, Aliverti A, Frykholm P, Tarsia P, Morlacchi L, Nosotti M, Palleschi A. J Heart Lung Transplant. 2020

Vår forskning har stötts finansiellt av följande anslagsgivare:

  • Hjärt-lungfonden
  • ALF-medel från Region Uppsala
  • Allvar Gullstrandstjänst
  • Gillberska forskningsfonden

Hedenstiernalaboratoriet är vår bas för experimentella studier, med högteknologiska metoder som monitorer, ventilatorer, dialysapparater och dataåtkomstsystem. Laboratoriet har flera högspecialiserade forskningsassistenter och är organiserat som en intensivvårdsavdelning med möjligheteter till att ha flera försök som pågår samtidigt.

Kontaktuppgifter

Om du har frågor om vår forskargrupps projekt, mejla Eva-Maria Hedin (eva-maria.hedin@medsci.uu.se), specificera vilket projekt du är intresserad av och på vilken nivå du skulle vilja medverka (doktorandarbete, studentprojekt, internationellt samarbete, etc).

Forskargruppen 2021

Coordination
Frykholm Peter, forskargruppsledare, barnanestesiolog, PhD, docent
Hedin, Eva-Maria, forsningsassistent

Collaborators/Senior Researchers
Anders Larsson, professor emeritus
Gustav Gredebäck, professor
Gustaf Ljungman, professor
Per Hellström, professor
Shirin Ziaei, associate professor
Daniel Nowinski, associate professor
Jenny Thorsell Cederberg, postdoc Karolinska Institutet
Göran Hedenstierna, senior professor
Gaetano Perchiazzi, associate professor
Robert Sütterlin, anestesiolog, ansvarig för oral-plastik och öronanestesi, UAS.
Diddi Fors, anestesiolog, PhD

Former PhD students
Hanna Andersson, ST-anestesi, PhD
Antonella Lo Mauro, biomedicinsk ingenjör, PhD
Robert Sütterlin, anestesiolog, PhD
Peter Kostic, thoraxanestesiolog, PhD

Junior researchers/PhD Students
Stefan Mogensen
Jimmy Almström
Mark Solomon Mlamba
Jacob Rosén
Anna Klaucane
Peetu Sillanpää
Sixten Melander

Peter Frykholm

överläkare vid Institutionen för kirurgiska vetenskaper, Anestesiologi och intensivvård

E-post:
peter.frykholm[AT-tecken]surgsci.uu.se
Telefon:
072-2397347
Mobiltelefon:
070-8454969
Senast uppdaterad: 2021-04-16