Hjärtstopp-neuroprotektion

Varje år drabbas mellan 300 000 och 400 000 människor av hjärtstopp utanför sjukhus i Europa, i Sverige är siffran ca 10 000 personer. Endast 5-9 % av dessa skrivs ut levande från sjukhus.

För att förbättra överlevnaden genomför vi ett flertal studier både experimentellt och kliniskt. Experimentella studier genomförs bland annat på blödningsshock som leder till hjärtstopp där olika scavengers, dvs substanser som neutraliserar fria radikaler, testas. En modell för att studera denna hjärnskada har utvecklats där vi bland annat använder oss av immunohistokemi. Vi har funnit att kvinnligt kön samt östrogen oberoende av varandra verkar skyddande. För att bättre förstå mekanismer som eventuellt kan minska hjärnskador i samband med vanligt hjärtstopp och hitta effektiva läkemedel som verkar skyddande på centrala nervsystemet studerar vi hjärnans molekylärbiologi med ”microarrays”, kvantitativ PCR och olika metoder för infärgning av protein. Studier pågår även av genaktivering och proteomics med samma syfte.

Sedan många år har vi arbetat med att förbättra blodfödet under hjärtlungräddning (HLR). Fokus har under de senaste åren varit att studera effekterna av mekaniska bröstkompressioner med den automatiska bröstkorgskompressorn LUCAS™. I experimentella studier har vi kunnat visa att denna utrustning ger högre blodflöde generellt, men även ökat blodflöde till hjärnan. Vi har efter en genomförd pilotstudie 2008 startat en multicenterstudie, LINC studien, på hjärtstopp utanför sjukhus där vi randomiserar patienter till antingen sedvanlig manuell HLR eller till behandling med mekaniska bröstkompressioner och samtidig defibrillering. Totalt skall 2 500 patienter inkluderas vid fyra studiecentra i Sverige och två centra i England och Holland. Studien beräknas bli färdig sommaren 2012. Som en del av denna studie genomförs även hos en grupp patienter som avlidit, obduktion för att se vilka kroppsskador som inträffar i samband med sedvanlig HLR och användning av LUCAS-apparaten. Planen är att inkludera ca 300 patienter.

Kliniska studier bedrivs även på patienter efter hjärtstopp som behandlats med hypotermi där vi följer ett antal hjärnskademarkörer, kontinuerligt EEG, sensory evoked potentials (SEP), magnetröntgen av hjärnan samt genomför upprepade neurologiska undersökningar. Detta görs för att få ökade kunskaper om patienternas prognos och möjligheter till rehabilitering. Vi gör även uppföljning av livskvalitet hos överlevande patienter och registrerar upplevelser hos anhöriga i samband med vården. En ny metod för att åstadkomma snabbare nedkylning av hjärnan har utvecklats tillsammans med forskare från Lund samt ett utvecklingsföretag. Metoden bygger på att kyld vätska cirkulerar i ett slutet system genom ballongkatetrar inlagda i näsan. Både experimentella studier och studier på friska försökspersoner har visat på snabba nedkylningseffekter inte bara på hjärnan utan på hela kroppen. Temperaturförändringar i hjärnan har mätts med MR spektroskopi. En pilotstudie pågår för att klarlägga om metoden kan fungera efter hjärtstopp.

Vill du läsa mer om projektet? En utförligare beskrivning finns på den engelska sidan. Klicka på "This page in English" längst upp till höger.