Sepsis

Koordinator: Miklós Lipcsey, miklos.lipcsey@surgsci.uu.se

Leverns immunbarriärfunktion i experimentell septisk chock

Septisk chock kallas i dagligt tal för blodförgiftning. Detta beror på att bakterier, svamp eller virus spritt sig in i blodbanan och orsakat en infektion som kraftigt påverkar kroppen, bland annat i form av störd blodcirkulation, syresättning av blod och vävnader samt påverkan på medvetandet. Tillståndet är vanligt förekommande inom intensivvård, förenat med hög dödlighet och kräver därför omfattande vårdinsatser. Septisk chock kan uppstå plötsligt hos tidigare friska personer, men vanligare är att det redan finns en etablerad bakomliggande infektion.

Tarmen innehåller enligt uppskattningar 1-2 kg mikrober. Dessa potentiellt farliga mikroorganismer hålls isolerade från cirkulationen, där de skulle kunna framkalla blodförgiftning, genom olika barriärsystem och immunförsvaret. En av mekanismerna är troligen att cirkulationen från tarmen passerar levern som innehåller kroppens största ansamling av celler i det medfödda immunförsvaret genom det mononukleära fagocytsystemet (MPS). Vår hypotes är att detta MPS fungerar sämre vid systemisk inflammation som vid blodförgiftning, och detta medför att mikrober eller deras fragment når systemcirkulationen med aktivering/underhåll av systemiska inflammationsvaret. I en experimentell modell av blodförgiftning undersöker vi om sämre MPS funktion vid systemisk inflammation kan påvisas, vilka delar av MPS påverkas och om det finns farmakologiska metoder att påverka det nedsatt funktionen i MPS.

Gruppmedlemmar 2018:
Miklós Lipcsey, projektledare, docent, anestesiologi och intensivvård på institutionen för kirurgiska vetenskaper
Katja Hanslin, doktorand, anestesiologi och intensivvård på institutionen för kirurgiska vetenskaper
Anders Larsson, professor, klinisk kemi, institutionen för medicinska vetenskaper
Jan Sjölin, professor, infektionssjukdomar, institutionen för medicinska vetenskaper

Intensivvårdsepidemiologi - sepsis

Intensivvård ges till patienter med reversibel svikt i ett flera organsystem. Med tanke på att denna intensivvård är påfrestande för patienter och medför höga kostnader för samhället är det viktigt att patienter följs upp efter intensivvård. Ett sätt att göra detta är genom Svenska Intensivvårdsregistret som samlar data från alla allmänna intensivvårdsavdelningar i Sverige är anslutna. Projektet undersöker mortalitet, komplikationer och livskvalitet efter sepsis.

Gruppmedlemmar 2018:
Miklós Lipcsey, projektledare, docent
Björn Ahlström, doktorand
Ing-Marie Larsson, Med Dr.
Gunnar Strandberg, Med Dr.
Mats Eriksson, Med Dr.

Samtliga ovanstående arbetar inom forskningsområdet anestesiologi och intensivvård på institutionen för kirurgiska vetenskaper.

Blod antibiotikakoncentrationer hos intensivvårdspatienter

Prognosen för svåra infektioner avgörs om korrekt antibiotika sätts in snabbt och i rätt dos. Effekten av rätt antibiotika i rätt dos borde vara störst under första dygnet då bakteriebördan är som störst. Kunskapen om antibiotika kommer från friska frivilliga. Hur antibiotikakoncentrationen är hos kritiskt sjuka patienter är den första dagen är f.n. okänt. Inom ramen för ACCIS studien har blodprover samlats in på patienter på sju intensivvårdsavdelningar. Utöver deskriptiva studier kommer data att användas till farmakologiska modeller för optimal antibiotika dosering och utveckling av patientnära mätning av antibiotikakoncentration i blod.

Gruppmedlemmar 2018:
Miklós Lipcsey, projektledare, docent, anestesiologi och intensivvård, institutionen för kirurgiska vetenskaper
Anna-Karin Smekal, doktorand, anestesiologi och intensivvård, institutionen för kirurgiska vetenskaper
Mia Furebring, Med Dr., infektionssjukdomar, institutionen för medicinska vetenskaper
Jan Sjölin, professor, infektionssjukdomar, institutionen för medicinska vetenskaper
Elisabet Nilsen, docent, farmakometri, institutionen för farmaceutisk biovetenskap
Anders Larsson, professor, klinisk kemi, institutionen för medicinska vetenskaper

Äggantikroppar mot svåra infektioner

Behandling av svåra infektioner är till stora delar baserad på antibiotika idag. Med tanke på ökande problem med resistens mot antibiotika behövs andra behandlingsalternativ. Efter immunisering av höns mot bakterier innehåller hönsägg polyklonala antikroppar mot den bakterie som immuniseringen gjordes med. Detta är ett billigt och effektivt sätt att framställa antikroppar. I detta projekt utvärderas antikroppar som ger svårbehandlade och allvarliga infektioner inom intensivvården i en experimentell lunginflammationsmodell.

Gruppmedlemmar 2018:
Miklós Lipcsey, projektledare, docent, anestesiologi och intensivvård, institutionen för kirurgiska vetenskaper
Alexander Otterbeck, doktorand, anestesiologi och intensivvård, institutionen för kirurgiska vetenskaper
Anders Larsson, professor, klinisk kemi, institutionen för medicinska vetenskaper
Johan Stålberg, Immunsystems AB
Hans Hjelmqvist, professor, anestesi och intensivvård, Örebro Universitet.

Studier av vätskebehandling

Vätskebehandling är en av de vanligaste åtgärderna inom i samband med operation och inom intensivvården. Projektet undersöker vilka faktorer som styr vätskebehandling, vilka effekter denna behandling har samt hur återhållsam vätsketerapi påverkar fysiologin hos patienter efter operationer och inom intensivvården.

Gruppmedlemmar 2018:  
Miklós Lipcsey, projektledare, docent
Sandra Horst, doktorand
Rafael Kawati, Med Dr
Egidijus Semenas, Med Dr

Samtliga ovanstående arbetar inom forskningsområdet anestesiologi och intensivvård på institutionen för kirurgiska vetenskaper.

Provtagning med intraosseösa nålar

Vid livshotande olycksfall, speciellt hos barn, kan det många gånger vara svårt att skapa säker tillgång till blodbanan och då dylik skapats, prioriteras oftast vätskesubstitution. Provtagning är självklart också mycket angeläget i den akuta situationen. Att snabbt och korrekt kunna få tillgång till kliniskt relevanta prover för laboratorieanalys och att därigenom kunna initiera adekvat terapi kan vara livräddande i samband med livshotande olycksfall. Speciella nålar, så kallade intraosseösa nålar, kan borras in i skelettbenens, framför allt skenbenens, märghåla och användas för vätskesubstitution, tillförsel av läkemedel och provtagning. Tyvärr är det en utbredd missuppfattning att intraosseösa nålar inte lämpar sig för provtagning beroende på att proverna innehåller benmärgspartiklar, vilka kan skada analysinstrumenten. I och med att laboratorietekniken utvecklats, så att analyser kan utföras i omedelbar anslutning till patienten och att blod/benmärgsprov numera kan analyseras i en kyvett som inte kommer i direktkontakt med analysinstrumentet behöver metoden med provtagning ur intraosseösa nålar omvärderas. Studier i detta projekt undersöker tillförlitligheten av prover tagna genom intraosseös nål samt administration av läkemedel studeras.

Gruppmedlemmar 2019:
Mats Eriksson, projektledare, docent, mats.eriksson@surgsci.uu.se, anestesiologi och intensivvård, institutionen för kirurgiska vetenskaper
Miklós Lipcsey, docent, anestesiologi och intensivvård, institutionen för kirurgiska vetenskaper
Gunnar Strandberg, Med Dr., anestesiologi och intensivvård, institutionen för kirurgiska vetenskaper
Anders Larsson, professor, institutionen för medicinska vetenskaper

RNA aptamer vid experimentell sepsis

  • ”Det är välkänt att sepsis (”blodförgiftning”) är en vanlig dödsorsak. Även i de fall där patienten överlever, föreligger inte sällan betydande resttillstånd. Sepsis är ett vanligt tillstånd inom intensivvården och belastar samhället med stora kostnader. Trots detta saknas kausal terapi.
  • RNA aptamerer är endogena molekyler som bl.a. påverkar inflammation och koagulation. Aptamerer är oligonukleotider, med hög affinitet för specifika molekyler och kan härigenom vara antagonister till vissa sjukdomsframkallande proteiner. De karaktäriseras av hög specificitet och låg toxicitet.
  • En nyligen upptäckt aptamer, Apta-1, är i tidig fas i kommersiell utveckling.
  • Apta-1 har i experimentella studier visat sig kunna reducera mortalitet, även efter induktion av endotoxemi. Man fann vidare reducerade halter av pro-inflammatoriska cytokiner, höjd halt av IL-10 samt sänkta halter av d-dimer.
  • Arbetet fokuseras i nuläget på att säkerställa verkningsmekanismen för Apta-1 vid experimentell sepsis och förberedelser inför nästa steg, syftande till en Fas 1 studie.

Docent Mats Eriksson samarbetar på vetenskaplig basis med Aptahem AB, som leder och administrerar projektet.

Senast uppdaterad: 2021-04-15