Musculoskeletal radiology

Tre studier:

Lågdos datortomografi jämfört med konventionell röntgen vid muskuloskeletal radiologisk diagnostik

Ansvarig forskare: Adel Shalabi, Mari Hänni 
Doktorander i projektet: Thomas Eriksson 

Abstract:

Huvudsyfte är att utreda om lågdos-DT kan resultera i en förbättrad undersökningsteknik för bröst-och ländrygg samt bäcken vid utredning av fraktur. Jämförelse med avseende på bildkvalitet, stråldos, undersökningstid, granskningstid samt omvårdnad genomförs.

Baserat på bl.a. erfarenheter av lågdos DT av bihålorna och på fantomförsök på ryggradsmodell med lågdos-DT, vill vi pröva om det går att utföra bedömbara undersökningar av skelettet, för att diagnosticera fraktur. Med moderna multidetektor-DT (MDCT) finns även möjlighet att med efterbehandling av bildmaterial med artefaktreducerande mjukvara förbättra bildkvaliteten.

Delarbete I och II: Optimal stråldos i samband med bilddiagnostisk utredning är av största betydelse. I delarbete I och II varvid frakturdiagnostik genomförs kommer sannolikt stråldosen att öka vid lågdos Datortomografi jämfört med konventionell röntgen. Detta bör vägas mot att konventionell röntgenundersökning ibland är av suboptimal kvalitet, så att diagnostiken blir osäker och understundom inte kan genomföras alls. Det betyder att patienten kan utsättas för onödig strålning, d.v.s. röntgas i onödan. 
De patienter som genomgår postoperativa bäckenundersökningar med konventionell röntgen undersöks ofta även med DT(standarddos) för bedömning av osteosyntesmaterial- och frakturläge. Vi utför lågdosDT för att hålla stråldoserna över bäckenet så låga som möjligt. 
Om däremot studien av ryggar redan efter utvärdering av ett fåtal patienter visar uppenbara diagnostiska fördelar med lågdos-DT, kommer studien att förlängas för att lågdos Datortomografi ska kunna införas som bilddiagnostisk rutinmetod. 

Delarbete III: En jämförelse mellan konventionell röntgen och lågdosDatortomografi vid undersökning av patienter över 18 år, som opererats på grund av komplicerad bäckenfrakturer. Dessa patienter tillfrågas i efterhand per brev om de vill delta i studien. 

Delarbete VI: Jämförelse mellan olika konventionella röntgenutrustningar och olika datortomografer. Olika kroppsfantom undersöks med de olika stationära konventionella utrustningarna som finns på Bild-och Funktionsmedicinskt Centrum. Stråldoser och bildkvalitet jämförs. Röntgenfantomerna, spädbarn 3mån, barn 1år, barn 5 år och två olika vuxenfantom undersöks också med de olika datortomgrafutrustningarna. Bildkvalitet och stråldoser jämförs.


Långtidsuppföljning efter främre korsbandsrekonstruktion

Ansvarig forskare: Adel Shalabi 
Doktorander i projektet: Thomas Söderman 

Samarbetspartners utanför institutionen: Suzanne Werner, Professor, Karolinska institutet, Centrum för idrottsskadeforskning och utbildning. Marie-Louise Wretling, Överläkare, Röntgenkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge. Christina Mikkelsen, Karolinska institutet, Centrum för idrottsskadeforskning och utbildning.

Abstract:

Projektet är inriktat mot långtidsuppföljning av främre korsbandsskador. I ett samarbete med Karolinska institutet, Centrum för idrottsskadeforskning och utbildning (Prof. Suzanne Werner, Christina Mikkelsen och Ida Engström),  ska långtidsresultat efter främre korsbandsplastik (30-35 efter operationen) utvärderas. 

Studiens avsikt är:
1) att utvärdera knäfunktion. IKDC jämförs med röntgenfynd (MRT, rtg). 

2) att utvärdera knästabilitet i relation till röntgenfynd. Hur bra kan knästabiliteten bevaras efter korsbandsplastik?
KT 1000, Werner score, KOOS jämfört rtg och MRT Werner score KOOS funktion, skillnad bra värde KT 1000, stabila respektive instabila jämfört MRT OCH RTG fynd.

3) att utvärdera livskvalite' i relation till röntgenfynd. Syftet är att studera om det föreligger någon korrelation (och i så fall vilken) mellan livskvalitet och röntgenstatus hos patienter 30-35 år efter främre korsbandsrekonstruktion. 
Följande självadministrerande frågeformulär användes: Short Form 36 (SF- 36) för att mäta livskvalitet, modifierat Werner score för främre knäsmärta efter främre korsbandsrekonstruktion, Knee injury and Osteoarthritis Outcome Score (KOOS) för mått på knäfunktion avseende smärta, symptom, funktion i dagliga livet, rekreation fritid/idrott samt livskvalitet och Tegners aktivitetsskala för mått på fysisk aktivitet. Dessutom genomgick patienterna både slätröntgen och magnetkameraundersökning.

4) att utvärdera röntgens roll vid bedömning av främre korsbandsskada. Senare tids forskning har visat artrosuppkomst efter främre korsbandsplastik. Vilken roll har RTG respektive MRT vid uppföljning av dessa patienter? 

5) att göra en objektiv utvärdering av knäfunktion med International Knee Documentation Committee. (IKDC) användes för klinisk undersökning. Främre knälaxitet mättes med KT-1000 laxitetsmätare (MEDmetric© Corp., San Diego, CA, USA), passiv knäextension med s.k. häl-höjd test, isokinetisk mätmetodik användes för mått på muskulärt vridmoment i quadriceps- och hamstringsmuskulaturen och dessutom genomförde patienterna funktionellt enbenshopp på längden. 


Anatomi och funktion hos lårmuskler och främre korsband hos en grupp friska kvinnliga elithandbollsspelare undersökt med datortomografi, MR och kliniska tester

Ansvarig forskare: Adel Shalabi 
Doktorander i projektet: Pär Holmer 

Samarbetspartners utanför institutionen: Suzanne Werner, Professor, Karolinska institutet, Centrum för idrottsskadeforskning och utbildning. Marie-Louise Wretling, Överläkare, Röntgenkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge. Christina Mikkelsen, Karolinska institutet, Centrum för idrottsskadeforskning och utbildning.

Abstract:

En grupp på 25 kvinnliga handbollsspelare på elitenivå kommer aatt delta i studien. Exklusionskriterium är tidigare knäskador.

Delarbete I: Utvärdering av datotomgrafin för att titta på mjukdelar omkring knäet i förhållande mot magnetkamera undersökningar och styrketester

Delarbete II: Syftet med denna studie är att undersöka lårmusklernas tvärsnittsnittsarea och volym med jämförelse mellan sidor för att testa om det finns några skillnader och i så fall, om de kan korreleras till dominant sida. Ett andra syfte med studien är att jämföra den senaste datortomografitekniken med magnetresonanstomografi för att utvärdera skador på korsband och menisker, vilket kan vara av betydelse för patienter som av någon anledning inte kan genomföra en magnetkameraundersökning.

Detarbete III: Volym och tvärsnitts area ska jämföras mellan CT och MR där SmartPaint och ImageJ kan utvärderas.
Det finns idag flera olika programvaror för att utvärdera tvärsnitt och volymsberäkningar på datortomografi och magnetkameraundersökningar med varierade kvalitet. Smart Paint ett nyutvecklat program som kan användas för att genomföra volyms och area beräkningar på CT och MR bilder[11, 12] och där ImageJ är en programvara som är validerad i flera olika omgångar.

Delarbete IV: Muskelvolym i de olika muskelgrupperna med hjälp av MR-bilder som jämförs med styrka och dominans.