Uroradiologi

Studier:

CT-vägledd tumörlabation vid tidig njurcancer

Ansvarig forskare: Maria Lönnemark, Anders Magnusson, Pär Dahlman och Vanessa Acosta Ruiz 
Doktorander i projektet: Vanessa Acosta Ruiz 
Samarbetspartners utanför institutionen: Einar Brekkan, Urologkliniken 

Abstract:

1) Undersöka vilka faktorer som har betydelse för behandlingsresultatet vid RF-ablation av njurtumörer.
Retrospektivt genomgång av samtliga patienter som RF abladerats sedan 2007. Frågeställningen generellt kommer att vara huruvida ablationen lyckats eller ej. Mer specifikt önskar vi undersöka vilka faktorer som eventuellt påverkar behandlingsresultatet.

2) Undersöka nyttan av dubbelenergi CT (DECT) vid planering av RFA och utvärdering av behandlingsresultatet. 
Traditionellt bedömer man kontrastuppladdning av tumörer genom att mäta attenueringsvärden i olika kontrastmedelsfaser och jämföra med nativa bilder. Sedan några år undersöks samtliga RFA-patienter med DECT såväl före, under som efter behandling. Med hjälp av DECT kan man få ett exakt mått på mängden jod i varje volymselement och vår hypotes är att detta är en betydligt känsligare metod för att avgöra huruvida det finns viabel tumör eller ej.


Uppföljning av patienter som genomgått pancreastransplantation

Ansvarig forskare: Eva Lundqvist, Anders Magnusson 
Doktorander i projektet: Eva Lundqvist 

Abstract:

Sedan några år bedrivs en mycket framgångsrik behandling av patienter med svår diabetes vid Akademiska sjukhuset nämligen pancreastransplantation. Mycket lite är dock känt om naturalförloppet för det transplanterade organet. Därtill finns det inga metoder för att diagnostisera en ev. rejektion. Vid t.ex njurtransplantation är det enkelt att diagnostisera en rejektion, man biopserar njuren med ultraljudsvägledning. Att biopsera en transplanterad pancreas är dock helt uteslutet eftersom detta skulle leda till en svår pankreatit.
I princip samtliga pancreastransplanterade patienter har följts med regelbundna CT-angiografier i syftet att kunna identifiera tecken på rejektion. Vår hypotes är att den transplanterade pancreas ska uppvisa en relativt snabb volymsreduktion eftersom det endast är den endokrina delen av organet som utnyttjas och de insulinproducerande cellöarna utgör endast mindre än 1% av organets volym. Sannolikt leder en rejektion till en svullnad av organet. Man kan också misstänka att en rejektion leder till en försämrad genomblödning vilket kan påvisas i form av en försämrad kontrastuppladdning samt att det uppkommer kärlförändringar.

Projektet består av flera delar:
1) Hur säker är den volymsberäkning som utförs av den transplanterade pancreas?
Denna del är redan genomförd och avrapporterad i form av en artikel. Metoden för volymsberäkning av pancreas är mycket tillförlitlig.

2) Vilken är den normala pancreasvolymen?
Vid den första postoperativa undersökningen kan man misstänka att det kvarstår en postoperativ svullnad av organet vilket gör att det är angeläget att fastställa den normala pancreasvolymen.

3) Femårsuppföljning av samtliga pancreastransplanterade patienter
Volymsberäkning kommer att genomföras på samtliga CTA som utförts. Resultaten kommer att matchas mot kliniska parametrar.

4) Förändringar i pancreas kärl
Kan förändringar i de kärl som försörjer pancreas kopplas till en eventuell rejektion?


Sena biverkningar efter intravenöst jodkontrastmedel vid CT-undersökning

Ansvarig forskare: Monica Segelsjö, Anders Magnusson, Pär Dahlman 
Doktorander i projektet: Monica Segelsjö Abstract:

Syfte
Kartlägga frekvens av biverkningar hos samtliga på marknaden förekommande intravenösa kontrastmedlen vid datortomografi (CT). Finns det någon skillnad mellan de olika preparaten?

Material och metod
Patienter som genomgått planerad datortomografiundersökning tillfrågades om de ville svara på en enkät om de upplevde några obehag efter undersökningen. Ett frågeformulär lämnades ut som besvarades hemma efter 24 timmar och returnerades i ett medföljande svarskuvert. Bland svarsalternativen fanns några av de vanliga förväntade biverkningar (ex. illamående, hudutslag, klåda) samt även en tom rad där patienten kunde ange eventuella andra symptom som inträffat. Start av biverkan samt varaktighet av densamma fyllde patienten i. Personalen fyllde i mängd kontrastmedel, ålder, kön samt ev. reaktion i samband med undersökningen.

Bland de 6 olika kontrastmedlen som fanns tillgängliga på marknaden lämnades 1000 enkäter ut per kontrastmedel. 500 enkäter delades ut till en kontrollgrupp som genomgick CT men ej fick intravenöst kontrastmedel. Svarsfrekvensen var >90%.

Från början var tanken att titta på sena biverkningar dvs de som inträffar efter 1 timme. Materialet innehåller även tidiga biverkningar (start av symptom < 1 timme) som kommer att utvärderas senare. 


Utvärdering av dynamisk datormografi för att bedöma graden av avflödeshinder vid kontroll av uretärsten

Ansvarig forskare: Klara Sahlén, Anders Magnusson, Pär Dahlman, Maria Lönnemark 
Doktorander i projektet: Klara Sahlén 
Samarbetspartners utanför institutionen: Einar Brekkan, Urologkliniken 

Abstract:

Bakgrund: 15% av svenska män och 5% av svenska kvinnor drabbas någon gång av ett njurstensanfall och återfallsfrekvensen är hög. Genomsnittsåldern för patienter som söker för njurstensanfall är relativt låg, ca. 45 år.

Om en patient, som söker för ett akut njurstensanfall blir smärtfri på sedvanlig behandling så utförs ingen röntgenundersökning i det akuta skedet. Om patienten inte blir smärtfri utförs en datortomografisk (CT) undersökning av urinvägarna. Den akuta CT-undersökningen är enkel, som regel räcker det att urinvägarna undersöks i nativ fas. Med datortomografi kan i princip alla stenar påvisas och akut finns flera tecken med vars hjälp man kan bestämma graden av avflödeshinder som t.ex. njursvullnad, ödem i det fett som omger njuren och vidgning av samlingssystem och uretär.

För samtliga patienter gäller att man måste kontrollera huruvida stenen avgår eller ej. Denna kontrollundersökning utförs som en CT-undersökning efter 4 veckor. Om stenen avgått spontant räcker det med en avsökning av urinvägarna i nativ fas. I en del fall finns dock stenen kvar i urinledaren och då har man ingen möjlighet att avgöra om och hur kraftigt stenen påverkar avflödet från njuren. De tecken som används akut för att bestämma graden av avflödeshinder försvinner nämligen inom något dygn eftersom njuren på olika sätt anpassas till avflödeshindret. För att bestämma avflödeshindrets grad måste man injicera kontrastmedel och undersöka hela urinvägarna en eller flera gånger. 

Vi har utvecklat en ny teknik för undersökning av patienter med kvarvarande sten vilken avsevärt minskar stråldosen. Den nya tekniken går ut på att efter kontrastinjektion så utförs en dynamisk undersökning av njurarna. Detta innebär att njurarna endast undersöks med ett datortomografiskt snitt var tionde sekund under den första minuten efter kontrastmedelsinjektionen och därefter varje halv minut i ytterligare fyra minuter. Om ingen utsöndring har skett inom fem minuter tas ett nytt dynamiskt snitt efter 30 minuter. Hela den dynamiska undersökningen ger endast 1/15-del av den stråldos som en enda avsökning av hela urinvägarna ger.

Syfte: Ger den dynamiska CT-undersökningen tillräcklig information om graden av


Växer njurtumörer i väntan på ablation?

Ansvarig forskare: Vanessa Acosta Ruiz, Carl-Johan Karlsson, Maria Lönnemark, Anders Magnusson, Pär Dahlman
Doktorander i projektet: Vanessa Acosta Ruiz 
Samarbetspartners utanför institutionen: Einar Brekkan, Urologkliniken 

Abstract:

Allt sedan starten 2007 har antalet RF-ablationer av njurtumörer ökat kraftigt. Från en mycket blygsam start räknar vi med att i år utföra ca 80 ablationer. Trots en succesiv ökning av antalet ablationstider ökar efterfrågan ännu snabbare. Detta leder ibland till relativt långa väntetider. Som regel är detta inget problem eftersom njurcancer oftast är långsamtväxande men det inträffar ibland att tumören har vuxt snabbt under väntetiden.

Syftet med detta arbete är att undersöka tillväxthastigheten för små njurtumörer och förhoppningsvis hitta några parametrar med vilka man förutsäga den enskilda tumörens tillväxt.


Blöder små njurtumörer?

Ansvarig forskare: Jonas Saxén, Anders Magnusson, Maria Lönnemark, Pär Dahlman 
Doktorander i projektet: Jonas Saxén 
Samarbetspartners utanför institutionen: Einar Brekkan, Urologkliniken 

Abstract:

I början av 1990-talet blev det möjligt att undersöka urinvägarna med datortomografi i flera faser och då etablerades ett protokoll för utredning av patienter med misstanke om tumör i urinvägarna som bestod av fyra faser, icke-kontrastförstärkt-, kortikomedullär-, nefrografisk- och utsöndringsfas. Protokollet brukar benämnas CT-urografi eller CTU. Detta undersökningsprotokoll innebar höga stråldoser till patienten, upp till 30 mSv. För att reducera dosen tog många bort en av faserna, vanligen den kortikomedullära fasen. Bakgrunden till det var att i mitten av 90-talet kom några publikationer i vilka man konstaterade att den bästa fasen för att hitta små medullära förändringar var den nefrografiska fasen. Men vad var det för förändringar man hittade? Jo små medullära cystor! 

I Uppsala noterade vi tidigt att flertalet urotheliala tumörer i njurbäcken, uretär och urinblåsa uppvisar en tidig kontrastmedelsuppladdning och en snabb ”wash out”. Av denna anledning behöll vi den kortikomedullära och tog bort den nefrografiska fasen. I sin avhandling från 2014 visade Malin Helenius att i princip alla blåstumörer uppvisar en signifikant konrastmedelsuppladdning och att den maximala uppladdningen sker i kortikomedullär fas. Pär Dahlman har tidigare visat att njurtumörer sällan är symtomgivande då de är mindre än 4 cm. Men innebär då användandet av detta protokoll att vi missar små symtomgivande medullära njurtumörer? 

När används CTU-protokollet?
CTU-protokollet används för att utreda patienter som har symtom vilka gör att man kan misstänka tumör i urinvägarna. Det helt dominerande symtomet är då synligt blod i urinen (makroskopisk hematuri). Den överlägset vanligaste tumören som ger upphov makroskopisk hematuri är blåscancer. Blåscancer kan därtill blöda när den är liten. Som ovan nämnts har den kortikomedullära fasen högst sensitivitet för att påvisa blåscancer. Men eftersom den nefrografiska fasen är bäst på att detektera små medullära förändringar så bör väl även denna fas användas vid hematuriutredning. Men små njurtumörer är sällan symtomgivande och i dag hittas 60% av alla njurcancrar incidentellt och med helt andra undersökningsprotokoll. Frågan är alltså hur vanligt är det att små njurtumörer blöder vilket föranleder att de utreds med ett CTU-protokoll? 


Evaluating clinical performance of MRI ultrasound fusion biopsies performed with the robotic arm Eigen system

Ansvarig forskare: Pär Dahlman 
Samarbetspartners utanför institutionen: Tolf A, Dragomir A 

Abstract:

Introduction & objectives 
Multiparametric MRI and MR-TRUS fusion-guided biopsies (Bx) are becoming routine in prostate cancer (PCa) work-up. 
The study presents the initial results implementing MR-TRUS fusion technique at a university hospital. A prospective study was performed to evaluate the results.

Materials & methods 
Patients with PI-RADS score 2 to 5 on multiparametric MRI and a clinical suspicion of significant PCa and/or only gleasonscore (GSc) 6 or minimal amount of GSc 7 were accepted for MR-TRUS fusion Bx. 

The initial 140 consecutive patients who underwent MR-TRUS fusion Bx with the Eigen robotic arm system Jan 2105 to June 2016 were evaluated. These patients were divided into 4 groups according to the PI-RADS score (version 2); PI-RADS 2 n=30, PI-RADS 3 n=30, PI-RADS 4 n=61, PI-RADS 5 n=19.
 
Results 
In PI-RADS 2 patients 10 patients was positive on previous standard TRUS Bx vs. 3 patients on MR-TRUS fusion Bx(-70%). In PI-RADS 3; 11 vs. 17 patients (+55%), PI-RADS4; 32 vs. 51 patients (+59%), PI-RADS 5; 10 vs. 19 patients(+90%).
 
The Bx-positive patients were sorted as GSc 6 or GSc ≥7. GSc(6 -- ≥7) before and after were in group PI-RADS 2 (6 -- 4 vs. 3 -- 0); PI-RADS 3 (9  -- 2 vs. 8 -- 9); PI-RADS 4 (18 -- 14 vs13 -- 36); PI-RADS 5 (8 -- 2 vs. 3 -- 16)
 
Conclusion 

Initial implementation of MR-TRUS fusion Bx with the Eigen system significantly increase the number positive bX and GSc in PI-RADS 3-5 patients. Close collaborations between urology, radiology and pathology have been necessary to achieve this goal. This work is ongoing.