Panedmins påverkan på arbete och arbetsmijö vid IKV

2020-05-11

I maj skickades en enkät ut gällande hur situationen upplevdes i månadsskiftet april/maj 2020. Här är sammanställningen. Totalt 61 personer har svarat och svarsfrekvensen fördelas så här: forskare/lärare 37%, TA-personal 40 %. Sammantaget alla anställda 38%, doktorander 7%. Av de svarande hade 63% av lärare/forskare även en klinisk del i sin anställning, bland doktoranderna var andelen 85%.

Har forskningstiden påverkats av pandemin? Av svarande lärare/forskare och doktorander (totalt 43 st) anser 60%, att pandemin påverkat hur mycket tid de kan lägga på forskning. Fyra personer uppger ett de kan ägna mer tid åt forskning nu, i ett fall dubbelt så mycket tid. 22 personer beskriver att tiden för forskning minskat eller helt raderats.

Distansarbete - 38 personer uppger att de arbetar på distans medan 23 inte arbetar på distans. Omfattningen av distansarbetet varierar från enstaka timmar i veckan till heltid. Många arbetade inte alls på distans tidigare, andra har utökat andelen distansarbete. 

Arbetsmängd - Sju personer uppger ökad arbetsbelastning p.g.a. omställningen till distansundervisning och examination, VFU måste planeras om, mer klinisk tid och planeringsmöten flera gånger per dag. Nio personer uppger mindre mängd arbete just nu.

Nya arbetssätt - Åtta personer har svarat att det är praktiskt och effektivt att slippa flertalet fysiska möten och istället lösa sådant elektroniskt. Det är även ett helt nytt sätt för många i kollegiet att arbeta på distans som lärare.

Oro - Nio personer uppger att de känner oro. Det kan t.ex. vara allmän oro, oro för att bli smittad, oro för att använda ny teknik för undervisning/kommunikation/examination. Ovissheten, att man inte vet hur länge detta kommer att pågå gör att det är svårt att planera inför hösten. En del upplever så mycket oro på arbetsplatsen att de föredrar att arbeta hemifrån så mycket som möjligt, andra vill gå till jobbet för att få någon sorts normalitet i tillvaron.

Fysisk arbetsmiljö - Arbetsplatsen är annorlunda i hemmet. För några fungerar det bra men andra har klara problem med den fysiska arbetsmiljön t.ex. behov av arbetsredskap som stora skärmar, skrivare, scanner och ergonomiska hjälpmedel. Det kan vara trångt hemma och brist på arbetsplatser, särskilt om det är både vuxna och ungdomar som arbetar/studerar hemifrån samtidigt.

Social Kontakt/kreativ arbetsmiljö - En stor mängd distansarbete gör att det är svårt att hålla kontakt med kollegor och ger en känsla av isolering. En del personer saknar den sociala gemenskapen med sina arbetskamrater och den naturliga diskussionen och problemlösningen som man får via spontana fysiska möten.

Tänkbara positiva effekter av covid-19-situationen på sikt? 39 personer anger en eller flera tänkbara positiva effekter bl.a. användandet av Zoom och andra digitala alternativ till möten, bra för miljön, bra för ekonomin samt mer tidseffektivt. 18 personer kan i alla fall i nuläget inte se att krisen skulle kunna få några positiva effekter.

Distansundervisning - Fler har upptäckt distansundervisningens möjligheter och användande av Medfarm Play-tjänsten. Många tror att vi kommer att kunna gå mot mer distansundervisning på sikt. Nya undervisningsformer och undervisningsmaterial som skapats i all hast i samband med pandemin kan användas även i framtiden.

Vårdhygien - En aspekt som fem personer tagit upp är vårdhygien: ”Jag hoppas också att vårdhygien ska få starkare genomslag i samtliga utbildningar inom området”. Pandemin har lett till större acceptans för distansarbete. Arbete på distans frigör tid som annars skulle gå till resor möten och sociala sammanhang.

Se bilagan för mer information, önskas ytterligare information ta kontakt med personalsamordnare Karin Johansson, e-post: karin.johansson@surgsci.uu.se.